Tiotusentals pensionärer får sänkt allmän pension 2023. Detta sedan börsen punkterat premiepensionen.
47 000 personer drabbas. De flesta av dem har mellan 15 och 25 000 kronor i allmän pension.
Majoriteten av dem får en sänkning av premiepensionen med upp till 240 kronor, eller 17,3 procent av premiepensionsbeloppet. En liten minoritet får en höjning på upp till 0,7 procent.
Premiepensionen är den del av allmänna pensionen som investeras i aktier och fonder. På grund av börsens kräftgång får majoriteten av de 1,73 miljoner svenskar som har premiepension en sänkning.
Den negativa utvecklingen mildras för pensionärer som har garantipension och förmånsbestämd tjänstepension.
Får en höjning
8 av 10 av landets samtliga pensionärer får en höjning av den totala pensionen, mellan 500 kronor och 1 090 kronor per månad efter skatt.
Hur stor höjningen blir skiljer sig mellan olika grupper inom pensionärskollektivet. Men förbättringen biter inte på inflationen. Nästan alla får sänkt köpkraft.
– Ja, för de som har inkomst- och tilläggspension minskar köpkraften och även premiepensionen minskar alltså för de flesta pensionärer, summerade Linda Wiese, analytiker på Pensionsmyndigheten på en pressträff på onsdagen (21/12).
Olika faktorer påverkar utvecklingen av pensionens olika delar. Inkomst- och tilläggspensionen utvecklas med utgångspunkt från inkomstutvecklingen i Sverige och höjs 2023 med 3,0 procent.
Garantipensionen följer prisutvecklingen och höjs med 8,7 procent. Förmånsbestämda tjänstepensioner följer också normalt prisutvecklingen och höjs då med ungefär samma procent.
Premiepensionens förändring bestäms alltså av hur fonderna har gått under året och här är utvecklingen mycket negativ för en majoritet av pensionärerna.
Kolla själv
För den som har tillgång till internet kan från den 1 januari logga in på pensionsmyndigheten.se och se sina personliga belopp för den allmänna pensionen 2023.
– Den som är pensionär får även ett orange kuvert med samma information i mitten av januari, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.
Årets höjning ”en klen tröst”
Pensionärer med enbart inkomstrelaterad pension kommer att få försvagad köpkraft under nästa år, konstaterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson.
– Om vi för en stund bortser från inflationen är det en förändring omkring genomsnittet när man tar in både ökad inkomstpension och minskad premiepension. Förstås är detta en klen tröst med tanke på prisstegringen under 2022 och de prognoser som finns för 2023.
Antalet personer med garantipension ökar nästa år, omkring hälften av landets pensionärer kommer att ha grundskydd utbetalt.
– Här kan man åtminstone hoppas att följa med någorlunda i priserna men inte mer. För de med förmånsbestämd tjänstepension gäller samma sak.
– Premiepensionernas svaga utveckling är bara att beklaga. 2022 års stora börsnedgång ger omfattande effekter på premiepensionen 2023.
Så ändras pensionerna från årsskiftet
Uppgifter inom parentes avser 2022
• Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 3 (2,5) procent, i genomsnitt 220–560 (180–460) kronor före skatt.
• Personer födda 1938 eller senare omfattas även av premiepensionen. Premiepensionen förändras med -17,6-0,7 (6–31) procent, vilket motsvarar -240-5 (10–380) kronor i månaden.
• Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med prisbasbeloppets förändring som är 8,7 (1,5) procent.
• Den genomsnittliga totala pensionen, det vill säga allmän pension och tjänstepension, ökar med 500–1 090 (360–840) kronor per månad efter skatt. Det motsvarar en ökning på 480-1 280 (220–890) kronor per månad före skatt.
Nya regler på ingång
Den 1 januari 2023 träder flera regelförändringar i kraft. Bland annat höjs pensionsåldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension från 62 till 63 år för personer som är födda 1961 eller senare. Pensionsåldern för när man tidigast kan få garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs från 65 till 66 år för personer födda 1958 eller senare.
Den höjning av pensionsåldern som sker vid årsskiftet är ett steg emot att införa det som kallas riktålder, och som kommer att styra när olika förmåner kan betalas ut.
Den nya lagen innebär dels att pensionsåldersgränserna höjs ytterligare ett år vid årsskiftet 2025/2026, dels att det blir ytterligare höjningar framöver om det är så att vi fortsätter att leva längre
Källa: Pensionsmyndigheten
