Länge valde Lillemor Johansson att tiga om katastrofen när hon blev lurad. Nu vill hon berätta för att varna andra.
Maj 2018. Telefonen ringer när Lillemor Johansson påtar i trädgården till sitt älskade hus i Uddevalla där hon bott sedan hon var liten.
Den vänlige Oliver Malkov i luren bygger snabbt upp ett förtroende. Erbjudandet – att Lillemor skulle investera 2 500 kronor i ett förmånligt aktiesparkonto med stora möjligheter att så småningom bygga upp miljontillgångar – låter bra och riskfritt.
Kontakterna fortsätter och Lillemor övertygas om att ta allt större lån för att få ännu mer i avkastning på sina fonder. Oliver Malkovs program som han fått Lillemor att installera i hennes dator visar på mycket stora uppgångar på Lillemors fonder.
Men när skulden når 400 000 och Lillemor inte vill längre tar svindeln en ny vändning.
Oliver Malkov går inte längre att nå, lånen blir fler och skulderna ökar kraftigt innan Lillemor hinner slå larm.
Men Lillemor har redan försatts i en skuldfälla hon aldrig kan ta sig ur på egen hand.
Idag har hon skulder till olika banker på sammanlagt 2,3 miljoner kronor.
Varje månad går 1 600 kronor av pensionen till Kronofogden. Av pensionen får hon behålla så att det räcker till existensminimum, ungefär 10 000 kronor.
– Jag är ju bara en vanlig pensionär och har inte alls en massa pengar, säger Lillemor som lever ensam sedan sambon gått bort för fyra år sedan.
Hon fortsätter att jobba extratimmar i hemtjänsten vid 75 års ålder.
– Jag får spara och gno och sälja det jag kan. Jag och en väninna har öppnat en loppis där vi kan sälja och få en del till hålen vi behöver fylla.
– Jag hjälper folk att laga kläder, jag stickar, hjälper till på kalas och får en liten slant för det. Jag hjälper också en gammal farbror att städa lite.
En sak tröstar henne. Hon bor kvar i sitt kära föräldrahus utanför Uddevalla.
– Jag gav bort huset till min son alldeles innan jag råkade ut för bedragaren. Nu kan jag hyra huset och bo kvar.
Det finns också en dröm om en bättre framtid.
– Tänk om bankerna kunde betala det som den här bedragaren har tagit i lån i mitt namn. Då skulle jag bli fri. Det skulle vara den största lyckan.
Men det ser mörkt ut. Lillemors dotter är jurist och tillsammans anlitade de en advokat för att stämma en av långivarna. Men Lillemor förlorade i rätten.
I stället gör räntorna att lånesumman växer. Det tvingade henne att vända sig till kronofogden.
Lillemor beskriver sin förövare på ungefär samma sätt som andra bedrägerioffer.
– De är så duktiga! Så manipulerande att… ja, det är nästan ofattbart hur de kan vränga till saker och locka. Samtidigt är de stressande och går på med ´Nej, nu får du skynda dig´, eller ´Sätt fart nu innan du blir utloggad´.
– Man blir så uppjagad. Samtidigt är de nästan kärvänliga. De är så effektiva. Utan att man hinner märka det förlorar man förmågan att tänka klart.
Ditt bästa råd?
– Ge aldrig ut bank-id eller lösenord eller kortnummer eller någonting sådant. Absolut inte! När de till slut frågar efter bank-id så lyssna inte på deras svada utan lägg på luren bara. Säkrast är att inte svara i telefonen om det står ett konstigt nummer.
Vad hände med dig när du insåg att du satt med dessa skulder?
– Grubblet och ångesten kommer över en. Helst hade jag velat göra slut på alltihop, jag hade den tanken.
Men Lillemor är inte bruten längre. Hon ser ljuset i tunneln. Vägen fram går via Kronofogden.
– Jag hoppas och tror att jag får ja till min ansökan om skuldsanering. Då har jag fem år kvar att betala på detta. Då är jag 80 år.
Många tvingas till kronofogden
Det finns ingen exakt statistik, men Kronofogdemyndigheten bedömer att någon procent av ansökningar om skuldsanering är orsakade av bedrägerier.
Omkring 31 000 ansökningar lämnades in under 2023. Det skulle betyda att över 300 personer under 2023 har ansökt om skuldsanering efter att ha blivit utsatta för bedrägerier.
