Pensionärerna kan komma i kläm när Pensionsmyndigheten inte hinner med att utföra politikernas beställningar.
Det ser ut att bli problem med att genomföra den planerade höjningen av pensionsåldrarna 2023.
Pensionsmyndigheten varnar nu för att man har svårt att hinna med detta och samtidigt införa regeringens pensionstillägg.
Nästa höst
Tillägget ska gå till de som har en allmän pension som ligger mellan 9 000 och 17 000 kronor i månaden.
Inkomstpensionstillägget blir på mellan 25 och 600 kronor i månaden före skatt, och är tänkt att införas från och med september 2021.
Centerpartiets pensionsexpert Solveig Zander anser att höjda pensionsåldrar är viktigare än pensionstilläggen.
– Det absolut viktigaste är att medverka till att vi nu kan höja pensionsåldern. Det kommer att höja pensionen för de kommande pensionärerna framför allt. Men också för de som är pensionärer nu, eftersom fler kommer att arbeta längre och det bidrar verkligen till att höja pensionerna, säger Centerpartiets pensionsexpert Solveig Zander till Sveriges Radio.
Två varningar
Tanken är att pensionsåldrarna ska höjas 2023, gränsen för att få gå i pension ska gå upp från 62 till 63 år och gränsen för hur länge man kan stanna kvar i arbete gå upp från 68 till 69 år.
Redan i vintras flaggade Pensionsmyndigheten för att höjningarna kunde försenas av Pensionsgruppens (regeringspartierna, L, C, KD och M) förslag om tillägg på mellan 25 och 600 kronor för dem som har låg inkomstpension.
”Bra men för lite med pensionstillägg”
Ett litet steg mot en högre allmän pension, men långt ifrån tillräckligt. Det skriver SPF Seniorerna som tillsammans med övriga seniororganisationer har lämnat in ett remissvar om förslaget om ett inkomstpensionstillägg.
– Det är en liten seger för oss i SPF Seniorerna att politikerna i och med förslaget på inkomstpensionstillägg erkänner det vi länge sagt: pensionerna är för låga och att ett långt arbetsliv knappt märks i mångas plånböcker, säger förbundsordförande Eva Eriksson i en kommentar.
Samtidigt understryker hon att inkomstpensionstillägget är otillräckligt, det handlar om maximalt cirka 400 kronor mer i plånboken efter skatt och berör drygt hälften av pensionärerna.
– Men summorna kommer att skilja sig. Det krävs en kraftigare höjning av den allmänna pensionen, vilket vi också är tydliga med i vårt yttrande, säger Eva Eriksson.
Enligt Dagens Nyheter har Pensionsmyndigheten nyligen än en gång varnat regeringen. Budskapet är att myndighetens dataexperter måste ägna sig åt pensionstillägget i stället för höjningen av pensionsåldrarna.
Beska droppar
Otydligheterna är oroande och irriterande, menar SPF Seniorerna.
En tolkning av signalerna från Pensionsmyndigheten är att om pensionstillägget ska levereras enligt utställda löften så kan det innebära uppskjuten pensionsåldershöjning och därmed, om man får tro Solveig Zander, en sämre nivå för inkomstpensionerna än annars.
– Det här är beska droppar från politiskt håll, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson. Pensionstillägget är ett litet steg mot att det ska löna sig att arbeta och med detta erkänner politikerna att systemet ger för låga pensioner.
SPF Seniorerna accepterar inte att pensionstillägget och höjda pensionsåldrar ska ställas emot varandra, på pensionärernas bekostnad.
– Vi menar att valet på kort sikt är enkelt: se till så pensionstillägget blir av och höj anslagen till Pensionsmyndigheten så att de kan genomföra de förändringar som krävs, säger Anna Eriksson.
Sänkt pension
Vid sidan om frågan om pensionstillägg och pensionsåldrar står det faktum att inkomstpensionerna väntas sjunka med 1,5 procent nästa år, detta enligt Pensionsmyndighetens senaste prognos från 5 maj.
SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson efterlyser ett snabbt förslag från politikerna om en förstärkning av pensionärers köpkraft.
– Nästa år finns alltså risk att flertalet pensionärer upplever en ordentlig köpkraftsförsämring. Samtidigt vet vi att inte minst näthandel, dit vi seniorer hänvisas nu i coronatider, ofta är dyrare än att gå till affären. Risk för en dubbel ekonomisk smäll för pensionärerna alltså, säger Eva Eriksson.
– Så någon form av kompensation bör politiken överväga helt klart, i alla fall om inte marknaden kan pressa ner extrautgifterna för seniorers näthandel.
Hallå där, generaldirektör Daniel Barr…
…hur kan det komma sig att Pensionsmyndigheten – som i minst 10-15 års tid har argumenterat för höjd pensionsålder – ändå inte har tillräckligt förberedda IT-system när de politiska beslutet om höjd pensionsålder slutligen kommer på plats?
Normalt brukar krävas att lagstiftning är på plats innan en myndighet påbörjar systemutveckling, svarar Daniel Barr.
– I detta fall har arbetet startat väsentligt tidigare. Några slutliga politiska beslut har inte fattats rörande pensionsåldersförändringarna 2023 och 2026. Ändå har utveckling påbörjats på Pensionsmyndigheten för ett och ett halvt år sedan inom befintliga ekonomiska ramar, säger Daniel Barr till Senioren.
Det tycks handla om att välja vilken av två reformer som ska kunna sjösättas först– det nya pensionstillägget eller höjda pensionsåldrar. Bör inte en myndighet ha en bättre framförhållning så att två reformer kan förverkligas samtidigt?
Daniel Barr säger att efter pensionsöverenskommelsen i Pensionsgruppen 2017 gjordes en analys av myndighetens IT-system, en analys som landade i att det skulle bli billigare och bättre att bygga helt nya system i egen regi än att göra förändringar i de gamla systemen.
– Ett IT-projekt startades i början av 2019 och beräknades ta fem år att genomföra och kosta mer än en halv miljard kronor. Planen innefattade en kraftig expansion av pensionsmyndighetens IT-verksamhet personalmässigt för att kunna klara av detta, fortsätter Daniel Barr.
– Systembygget innebär givetvis en mycket hög belastning på myndighetens utvecklingsverksamhet. Att i det läge utveckla systemstöd för en ny förmån innebär naturligtvis utmaningar.
