Det svenska premiepensionssystemet har effektivitetsbrister som påverkar framtida pensioner negativt. Det visar en granskning från Riksrevisionen.
Passiva sparare och bitvis höga avgifter är två problem med premiepensionssystemet, visar rapporten.
Granskningen visar att det stora flertalet sparare inte reagerar när fonderna höjer sina avgifter, utan behåller sitt pensionskapital i samma fond.
Är inte aktiva
Detta är problematiskt då spararnas aktiva fondval antas vara den mekanism som sorterar bort fondförvaltare som är mindre duktiga på att förvalta spararnas medel till låga avgifter, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
– Systemet förutsatte att spararna skulle vara aktiva, men de mekanismerna verkar inte fungera som det var tänkt. Sammantaget innebär det att sparare som valt privata fonder på fondtorget på sikt riskerar att få betala en hög avgift i förhållande till värdeutvecklingen på sparkapitalet, säger riksrevisor Stefan Lundgren.
Höja kraven
I slutänden kan det också bli bekymmersamt för de enskilda pensionsspararna som kan få lägre pensioner än avsett.
Riksrevisionen vill därför att regeringen höjer kraven på de fondbolag som ingår i systemet. Dessutom bör Pensionsmyndigheten genomföra regelbundna kontroller.
