Socialstyrelsens riktlinjer om bemanning i demensvården kommer att innehålla ”skall-krav” på att ingen demenssjuk person på särskilt boende får lämnas utan tillsyn. Det beskedet gav Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm under riksdagens hearing om äldreomsorgen tidigare i dag.
Höstens vårdskandaler har lett fram till att riksdagens socialutskott bjöd in alla viktiga aktörer till en hearing om kvaliteten i äldreomsorgen.
Idag ägde den rum, och Socialstyrelsen gick ut hårt, med både löften och osminkade bilder ur verkligheten.
– Äldreomsorgen når ofta inte upp till vad som står i Socialtjänstlagen, konstaterade Lars-Erik Holm och gav tre exempel:
– Man kan spola av en människa på tio minuter i stället för att hjälpa en äldre att duscha själv, vilket tar kanske 35 eller 40 minuter, sa Holm och lät förstå att tiominutersmetoden förekommer alltför ofta och att den strider mot lagen som slår fast att den äldre har rätt till ett så självständigt liv som möjligt, med respekt och välbefinnande som självklara inslag.
Ytterligare exempel på ständigt pågående lagbrott är inlåsning av dementa utan tillsyn på natten och rambeslut i hemtjänst som inte kan överklagas, i stället för konkreta biståndsbeslut som kan överklagas.
400 000 dementa 2050
Forskare kom till tals under hearingen, som direktsändes i SVT och över riksdagens webb-länk. Professorerna Mats Thorslund, Marta Szebehely och Yngve Gustafson beskrev hur begreppet behov i praktiken har förändrats radikalt på några decennier: det som politikerna definierade som behov igår är inte längre något som kan ge hemtjänst eller plats i vård- och omsorgsboende idag.
Forskarna repeterade nyckeltal ur den kunskap som redan finns:
• Det finns inte några luftfickor kvar i svensk äldreomsorg, det är knappast möjligt att effektivisera den mer än vad som har gjorts under lång tid.
• Anhörighjälpen ökar vilket främst påverkar kvinnors möjligheter att förvärvsarbeta.
• I dag har Sverige, efter en lång rad år av nedläggningar, kvar 90 000 platser i vård- och omsorgsboende. År 2050 kommer vi i Sverige att ha 400 000 personer med demenssjukdom.
Mediabilden
Socialutskottets ledamot Agneta Luttrop (MP) var initiativtagare till hearingen, som ägde rum i riksdagshusets andrakammarsal. I den avslutande frågestunden vände hon sig till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och dess företrädare Staffan Werme.
– Vi har under den här dagen fått bekräftat att bilden av den svenska äldreomsorgen och äldrevården är mycket oroande. Samtidigt får jag intrycket av att SKL verkar nöjda!
Staffan Werme, som i sitt anförande började med göra åtskillnad på äldreomsorgen som den faktiskt ser ut och medias bild av den, svarade att det är ”bekymmersamt om bara de negativa bitarna kommer fram”.
– Vi är inte framme vid de enkla lösningarna. Men det är klart att det finns otroligt mycket att göra, sa Werme som betonade chefs- och ledningsfrågorna som särskilt viktiga.
SPF kräver ansvar
Werme fick utstå hård kritik också av SPFs ordförande Karl Erik Olsson, som tillsammans med PRO:s ordförande Curt Persson representerade pensionärsorganisationerna med var sitt anförande.
– Det är kommunerna som har ansvaret för äldreomsorgen och vård- och omsorgsboendena. Ni har uppdraget! slog Karl Erik Olsson fast.
– Ni kan inte klaga över att resurserna inte räcker, eftersom det är ni som har makten, sa Karl Erik Olsson och syftade sannolikt på maktmedlet att höja skatten om ingen annan idé visar sig bära tillräckligt långt.
– Men ett problem är att det är för få gamla som sitter valda i såväl detta hus som ute i kommunfullmäktige- och landstingsförsamlingar.
Karl Erik Olsson upprepade också SPFs grundkrav att det ständiga glappet och kommunikationsproblemet mellan kommuner och landsting måste lösas med att vården och omsorgen om äldre tas om hand av en enda huvudman.
Att ifrågasätta mediebilden av äldreomsorgen ansåg Karl Erik Olsson vara ett misstag.
– Bilderna är reella. De är korrekta. Det är kommunerna som har det stora ansvaret att skapa bilder som ger förtroende.
Lagstifta om kvalitet
PRO:s Curt Persson framhöll att kommunerna inte får släppa ifrån sig all äldreomsorg till privata aktörer, eftersom man då förlorar egen erfarenhet och kompetens.
– Den måste man ha för att kunna göra bra förfrågningsunderlag och skriva effektiva avtal, sa Curt Persson, som också betonade att de ekonomiska resurserna till äldreomsorgen är grunden men att dessa resurser har minskat under de senaste tio åren.
– Det är också angeläget att kvalitetskrav och riktlinjer som kommer fram kommer in i skarp lagstiftning. Socialtjänslagen räcker inte till.
Repris från Vårdföretagarna
Vårdförbundet, Vårdföretagarna, Kommunal och Demensförbundet fanns också på plats. De upprepade sina ståndpunkter från Vårdföretagarnas hearing som ägde rum i fredags.
Två krav som fördes fram på nytt var att äldreomsorgen behöver mer personal för att kunna fungera bättre, och att en lagstiftad minimibemanning i demensvården är ett måste.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
På plats i riksdagen
Socialutskottets alla ledamöter lyssnade på en rad experter och företrädare för de äldre. Här är aktörerna som var på plats:
- Socialstyrelsen
- Sveriges Kommuner och Landsting
- Riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte, Famna
- Vårdföretagarna
- Demensförbundet
- Pensionärernas Riksorganisation, PRO
- Sveriges Pensionärsförbund, SPF
- Svenska Kommunalarbetareförbundet
- Vårdförbundet
- Mats Thorslund, professor i socialgerontologi vid Karolinska Institutet
- Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot omsorg vid Stockholms universitet
- Yngve Gustafson, professor geriatrik vid Umeå universitet
- Svenskt demenscentrum