Regeringen måste ta frågan om våld mot äldre kvinnor på större allvar. Den uppmaningen väntas riksdagen ställa sig bakom inom kort.
Det är ett enigt socialutskott som föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att se till att våldet mot äldre i nära relationer och även hedersrelaterat våld mot äldre ska ”synliggöras och kartläggas”.
– Det finns en okunskap om det våld som äldre utsätts för. Dessutom befinner sig ofta äldre i en situation där de är särskilt sårbara, till exempel om de är beroende av en närstående för att få vardagen att fungera, skriver socialutskottet, som betonar att det inte nödvändigtvis är den äldres partner som är förövaren när våld i familjesammanhang förekommer, ”det kan även vara till exempel vuxna barn eller barnbarn”.
Många frågetecken
Socialutskottet vill ha fler klargöranden:
• hur kan samhällets insatser för att motverka våld mot äldre förbättras?
• vilka former av hjälp och stöd till brottsoffren behöver utvecklas?
• hur ser våld mot äldre med hedersrelaterade förtecken ut?
Det är också avgörande att det finns ”en hög kunskap och medvetenhet kring detta hos yrkesgrupper som ofta möter äldre”, betonar socialutskottets ledamöter.
För att klara ut allt detta bör regeringen ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och synliggöra problematiken.
Allianspartierna bakom
Förslaget att gå fram med ett tillkännagivande till regeringen bygger på motioner från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.
Onsdagen den 5 april kommer socialutskottets förslag att debatteras i riksdagen. Då väntas också beslut fattas om att göra tillkännagivandet.
Kvinnodagen markerade
Den 8 mars, på den internationella kvinnodagen, rapporterade Senioren från ett seminarium om just våld mot äldre kvinnor.
Bland annat lyftes att det i regeringens utredning Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, inte finns någon särskild belysning av det våld som drabbar äldre kvinnor.
Gruppen äldre kvinnor tycks bortglömd, eftersom den inte tydligt nämns i olika uppdrag och strategier – inte heller i regeringens senaste satsning om att förebygga återfall bland misshandlande män.
Tusentals drabbas
Årligen beräknas 3 500 kvinnor i åldern 65-74 år utsättas för sexuella övergrepp, 5 000 för fysiskt våld och hot, och 7 000 för systematiskt och upprepat psykiskt våld, enligt uppgifter i Nationellt centrum för kvinnofrids befolkningsundersökning Våld och hälsa från 2014.
Därför bör regeringen svara
Ett tillkännagivande i Sveriges riksdag är ett beslut där riksdagen meddelar regeringen sin åsikt. Det kan exempelvis vara att riksdagen anser att en viss fråga bör utredas eller att regeringen bör komma med ett förslag.
Riksdagens möjlighet att lämna tillkännagivanden till regeringen är inte reglerad i lagen utan bygger på konstitutionell praxis.
Regeringen är inte rättsligt bunden att tillgodose ett tillkännagivande men enligt konstitutionell praxis bör utgångspunkten vara att göra det.
Om regeringen inte har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål bör den enligt samma praxis underrätta riksdagen samt ange skälen för detta.
Riksdagen kontrollerar varje år vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av tillkännagivandena.
Källa: Wikipedia
