Mycket har gjorts under EUs äldreår – och attityderna är nu i förändring. Det menar flera bedömare. Men arbetet har ändå bara börjat.
ESF-rådet har uppdraget att samordna och följa upp Sveriges genomförande av temaåret ”Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer 2012”.
Under en heldags konferens summerade man igår torsdag vad som gjorts, och vad som är på gång.
Äldreminister Maria Larsson gjorde ett gästspel mellan punkter om allt från äldres företagande till hur solidaritet kan byggas mellan generationerna.
– 2012 har varit ett bra år, men varje år framöver måste bli ett äldreår. Hela samhället behöver fortsätta förändra sin inställning till äldre, för att se individerna och inte kollektivet.
– Vi behöver vidga samtalet mycket mer om hur åldrandet har ändrat karaktär, sa Maria Larsson.
Kris och utveckling
Åsa Gamrell Nyberg har varit nationell samordnare för äldreåret i Sverige. Det har varit en framgång på många sätt, menar hon.
– Pensionsåldern är en fråga som lyfts inte bara i Sverige utan i hela Europa. Den häftiga debatt som följde när statsministern lyfte frågan om att jobba till 75 gav värdefull energi till äldreåret. För det handlar mycket om hur vi ska möta den demografiska utmaningen.
Skuld- och eurokrisen i Europa har också plöjt mental terräng. Svenskarna, och många andra folk i EU, blir nu snabbt alltmer medvetna om att färre ska försörja fler – och att nya lösningar måste till, menar hon:
– Det tillsammans med att många fyrtiotalister representerar en annan livsstil och har andra krav än tidigare generationer gör att synen på äldre och attityden till äldre sannolikt kommer att förändras, säger Åsa Gamrell Nyberg till Veteranen.
Arbetsmarknaden
Men det är lång väg kvar på vissa områden.
– Arbetsmarknaden är det tydligaste exemplet. Här är attityderna ganska fastlåsta fortfarande. Men utredningen som kommer om pensionsåldrarna kan nog göra att inställningen till äldre arbetskraft blir mer fördomsfri och positiv.
I Åsa Gamrell Nybergs uppdrag har legat att ”scanna av” vad äldreåret har lett fram till på alla samhällets områden.
– Mitt intryck är att insikten om den hälsofrämjande betydelsen av stimulans och meningsfull sysselsättning är mycket utbredd, inte minst ute i landets kommuner. Allt fler förstår hur stort värde ett aktivt åldrande har.
Medborgarår
Några veckor återstår alltså av Äldreåret. Nu väntar ett nytt EU-tema för 2013 – begreppet ”medborgaren” ska upp på bordet.
– Vi hoppas att äldreåret 2012 ska övergå naturligt i EUs medborgarår, som ska ha ett brett perspektiv på alla EU-medborgares rättigheter och möjligheter.
Äldres rättigheter och möjligheter låter som en variation på samma tema som präglat 2012: hur kan äldre ”inkluderas” i samhället, och hur kan de bidra?
– Det i sin tur hakar tag i 2010 som var fattigdomsåret och 2011 som var frivillighetsåret. Syftet med de här rubrikerna är att särskilt lyfta upp frågor och perspektiv som är viktiga för framtiden, men också att de ska komplettera varandra och driva fram en helhet.
Existentiell fråga
Barbro Westerholm fick avsluta EFS-rådets summering av äldreåret.
Hon noterade att industrisamhället ledde till att äldres betydelse och roll förminskades jämfört med under det föregående bondesamhällets tid.
Med 1913 års pensionsreform, som visserligen var nödvändig, lades också grunden till en alltmer passiviserad livssituation för de äldre, ett sorts exkluderande.
– Det är en djupt existentiell fråga att känna att man behövs. Många vill fortsätta arbeta och spela en roll i arbetslivet, och de äldre behövs ju också. Därför måste dörrarna, inte minst på arbetsmarknaden, öppnas.
Måste fortsätta tjata
En nyckel till framgång ligger i den nya utvidgade lagen mot åldersdiskriminering, framhöll Barbro Westerholm.
– Jag vill uppmana alla att vara uppmärksamma och bidra till att åldersdiskriminering på arbetsmarknaden anmäls till DO, så att vi får fall och praxis.
– Det ökar vår medvetenhet om diskrimineringen, på samma sätt som vi har blivit medvetna om exempelvis diskriminering av kvinnor från att tidigare inte ens ha sett den pågå.
Bakom lagen, som symboliskt nog klubbades av riksdagen just under äldreåret, ligger elva års tjat, framhöll Barbro Westerholm.
– Det är så vi måste göra, tjata. Jag tänker till exempel fortsätta kräva att vi beräknar värdet av äldres ideella insatser. Jag har motionerat om det i riksdagen men får nej för att det skulle vara för komplicerat.
Exemplet Håbo
– Men då vill jag peka på SPF i Håbo kommun som har gjort just det. De kom fram till att insatserna ett år var värda en miljon kronor för kommunen.
Två saker till behövs, enligt Barbro Westerholm.
– Vi äldre måste själva fram på scenen och visa vilka vi är. Och vi måste alla tänka på att tala om äldre som individer, inte som en enda stor anonym grupp.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
ESF-rådet
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige – Svenska ESF-rådet – är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet, med uppgift att förvalta Europeiska integrationsfonden och Europeiska socialfonden i Sverige.
Europeiska socialfonden (ESF) är ett verktyg för EU när det gäller att finansiera sysselsättningspolitiska mål.
EU utsåg 2012 till ”Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer”. I nästa vecka görs en utvärdering på Europanivå i Bryssel.
Konferensen i Stockholm är den svenska avslutande konferensen. Svenska ESF-rådet arrangerar i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Med är också det svenska rådet för arbetsliv och social vetenskap, temagruppen för likabehandling, den svenska myndigheten för innovativa system Vinnova och Vårdal-stiftelsen.
Det europeiska året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012 avslutas med konferenser i varje medlemsstat.
Kampanjen sjösattes i januari 2012 under mottot ”Bli involverad” (Get Involved) och har stöttat tusentals aktiviteter i Europa och även i andra länder som uppmärksammar betydelsen av aktivt åldrande för äldre personer.
