- Pensionsåldern behöver öka om pensionsnivåerna ska stå sig. Det säger Ole Settergren, chef för pensionsutveckling på Pensionsmyndigheten.
Det beskedet var ett av huvudbudskapen när Pensionsmyndigheten på onsdagen presenterade Orange rapport 2011, som beskriver det gigantiska, allmänna pensionssystemets ekonomiska ställning vid utgången av 2011.
Jämfört med 2010 har en 65-årings genomsnittliga utbetalningstid ökat med 24 dagar. Bara detta faktum ökar systemets skuld med 14 miljarder.
Samtidigt har andelen som tar ut pension vid 65 minskat från 78 procent 2003 till 60 procent förra året.
– Andelen som tar ut före och efter 65 har ökat, berättade Ole Settergren på pressträffen. Ökningen av tidiga uttag är något större än av sena uttag.
Jobba mer ett måste
– För att pensionerna ska hänga med medellivslängden måste kommande generationer vara beredda att jobba två tredjedelar av den ökade livslängdstiden, konstaterade Settergren.
Exempelvis måste den som är född 1970 arbeta tills han/hon är 68 år för att få en allmän pension som motsvarar samma pensionsnivå som andel av slutlön vid 65 års ålder om medellivslängden varit oförändrad.
Sjunker på nytt
Som veteranen.se tidigare har rapporterat tror Pensionsmyndigheten att den allmänna inkomstpensionen stiger realt med nästan tre procent 2013.
Men sedan sjunker pensionerna ihop på nytt, precis som de gjorde 2010 och 2011.
Realt ser pensionerna ut att sjunka 2014, 2015 och 2016.
I balans om tio år
Inte förrän 2022 kommer systemet att ha återhämtat sig – under två förutsättningar:
• att inkomstutvecklingen i Sverige fortsätter uppåt med i genomsnitt 1,8 procent per år
• att AP-fonderna ökar i värde med 3,25 procent per år
Detta inträffar om Pensionsmyndighetens så kallade bas-scenario slår in. Man har också ett pessimistiskt och ett optimistiskt scenario.
– Regeringen vill att vi gör dessa prognoser, och dessutom skissar på en utveckling 75 år fram i tiden. Det innebär att vi lämnar vår bästa gissning, ingenting annat, säger Ole Settergren och låter förstå att prognoserna måste tas med en stor nypa salt.
Priserna drar i från
Ett annat faktum som går att läsa i pensionssystemets årsredovisning för 2011 är att prisindex nu är högre än pensionernas utveckling.
Fram till 2010 var det nya pensionssystemets förespråkare ofta tydliga med att det nya systemet gav högre pensioner än det gamla som var kopplat just till prisutvecklingen i samhället.
Så är det alltså inte längre.
Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se
AP-FONDERNA RÄDDAR
Inkomstpensionssystemet gick plus med 54 miljarder kronor 2011. Tillgångarna översteg skulderna med cirka 2 procent, vilket bidrar till en uppräkning av pensionerna 2013.
2011 betalades 216 miljarder kronor in som pensionsavgifter till inkomstpensionssystemet samtidigt som 220 miljarder betalades ut i inkomstpension. Det innebär att inkomstpensionerna till 98 procent täcks av dagens avgiftsinkomster. Underskottet finansieras av första–fjärde AP-fonden.
Sedan 2009 och lång tid framöver är pensionsutbetalningarna större än inkomsterna från pensionsavgifterna, eftersom de stora årskullarna födda på 40-talet är pensionärer. Först omkring 2040 bedöms avgiftsnettot åter bli positivt, under tiden finansieras avgiftsunderskottet med medel ur AP-fonderna.
AP-fonderna minskade med 2,5 procent under 2011, en återspegling av den finansiella oron som rådde under året samt avgiftsunderskottet.
Källa: Pensionsmyndigheten
