Seniorperspektivet saknades nästan helt när svensk pensionselit möttes på onsdagen för diskutera hur arbetslivet i Sverige ska förlängas.
Det är drygt två år sedan Pensionsåldersutredningen kom med sin slutrapport.
Nu tycker uppenbarligen Pensionsgruppen att det är dags att blåsa liv i frågan om hur Sverige ska få till fler arbetade timmar – ett krav om folket ska få rimliga pensioner i framtiden.
Startskottet för en sådan pånyttfödd diskussion gick på seminariet, hoppas arrangerande Pensionsgruppens ordförande tillika socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och hennes kollegor från allianspartierna och Miljöpartiet i Pensionsgruppen.
– Den här frågan har väldigt stor sprängkraft, och olika parter har mycket olika infallsvinklar på vad vi ska göra. Samtidigt vet vi att medellivslängden ökar med ungefär ett år för varje decennium som går vilket hela tiden ökar pressen på pensionerna och övriga välfärdssystem, sa Annika Strandhäll som hoppades att seminariet skulle ge nya idéer och nytt bränsle i debatten om vad som kan och måste göras.
Ministerns problembeskrivning konkretiserades av moderatorn Mikael Nyman från Pensionsnyheterna.
– Ja, nu handlar det mycket om hur man ska få människor att ändra sitt beteende.
Innan en panel med representanter för arbetsmarknadens parter intog scenen framträdde socialdepartementets analyschef Peter Odmark och Anders Ekholm, vice VD på Institutet för framtidsstudier.
Peter Odmark presenterade en färsk undersökning av tidigt utträde ur arbetslivet. Genom att studera en lång rad olika yrkesgrupper tycks det inte i första hand vara ett ”branschproblem” att att människor lämnar arbetslivet i förtid.
– Det som ofta kallas det ohållbara arbetslivet verkar ha rätt lite med utträdesålder att göra, sa Peter Odmark som också poängterade att ”risken att gå i pension ökar med 80 procent när ens partner går i pension”.
Anders Ekholm byggde på en atmosfär av viss förvåning när han gick igenom olika intressegruppers starka motiv för att faktiskt inte vilja göra någonting för att förlänga arbetslivet.
– Egentligen är det bara politikerna och pensionsarbetsgruppen som kan göra något åt det här, poängterade Anders Ekholm.
Paneldebatten mellan representanter från LO, TCO, Sveriges Kommuner och Landsting, Jusek och Svenskt näringsliv (bilden ovan) befäste mångas uppfattning av att parterna har svårt att snabbt leverera gemensamma lösningar som leder till längre arbetsliv och fler arbetade timmar.
Det ansåg i alla fall riksdagsledamoten Barbro Westerholm (FP) som fanns med i publiken.
– Att göra det möjligt för äldre att fortsätta arbeta är också en hälsofråga. Livskvaliteten sjunker på ett förödande sätt för många om de mot sin vilja måste gå i pension, sa Barbro Westerholm i ett inlägg från åhörarplats.
Efter seminariet utvecklade hon i en kommentar till veteranen.se en rekommendation till pensionärsorganisationerna:
– Här finns behov och utrymme att ställa förnyade krav på att det måste finnas olika vägar att på olika nivåer kunna förlänga sitt arbetsliv som senior. Diskussionerna idag visar att det behövs att någon högljutt driver sådana krav med det perspektivet.
– Man talar nu nästan bara om 65 minus, och ingenting om 65-plussarna. Det måste också handla om att öka valfriheten för 65-67-plussarna inte minst, men också för alla andra hela vägen upp.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Panelen
De fem i panelen (från vänster i bilden här ovan):
LO: Renée Andersson
SKL: Jesper Neuhaus
TCO: Ann-Sofi Sjöberg
Svenskt Näringsliv: Hans Gidhagen
Jusek: Daniel Lind
Den mest äldre-positiva kommentaren: På moderatorn Mikael Nymans fråga om seniorer kan bidra svarade SKLs företrädare att ”67-68-69-åringarna kan definitivt bidra till fler arbetade timmar i samhället”.