Överbeläggningarna på landets sjukhus ökar. Under det senaste året har läget förvärrats i tolv regioner.
Överbeläggningarna på landets sjukhus var rekordmånga under 2023, visar en sammanställning som Dagens Samhälle har gjort.
Detta trots att staten har gett regionerna ett miljardbidrag för att de ska få fram fler vårdplatser.
Och trots att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) för ett år sedan riktade hård kritik mot samtliga 27 inspekterade sjukhus, bland annat just på grund av bristen på vårdplatser.
Så ökar platsbristen i din region
Tabellen visar antal överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser i somatisk slutenvård.
Siffrorna gäller för 2022 och ett genomsnitt beräknat på januari-november 2023.
Siffrorna i sammanställningen kommer från databasen Väntetider i vården, som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Överbeläggning betyder att en patient i slutenvården vårdas på en vårdplats som inte har en fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö.
Region 2022 – 2023, januari-november
Region Norrbotten 9,2 10,8
Region Västerbotten 5,8 10,7
Västra Götalandsregionen 9,8 10,5
Region Skåne 8,2 10,4
Region Blekinge 7,9 9,6
Region Uppsala 8,8 8,4
Region Östergötland 5,2 8,0
Region Västernorrland 10,9 7,0
Region Sörmland 4,9 6,7
Region Kronoberg 4,0 6,0
Region Västmanland 4,1 6,0
Region Jämtland Härjedalen 7,6 5,4
Region Örebro län 3,1 4,6
Region Gävleborg 4,5 4,4
Region Stockholm 4,7 4,2
Region Dalarna 3,1 3,1
Region Värmland 3,7 2,7
Region Halland 1,7 2,1
Region Gotland 1,3 1,5
Region Jönköpings län 3,2 1,4
Region Kalmar 0,6 0,3
Källa: Dagens Samhälle
Nyligen skrev Senioren om Ivos uppföljande granskning som visar att bara fyra av de 27 sjukhusen har vidtagit tillräckliga åtgärder.
Försämringarna i de tolv regionerna innebär att överbeläggningarna under januari till november 2023 i snitt uppgick till 6,7 per 100 disponibla vårdplatser.
Det är den sämsta noteringen sedan mätningarna startade för elva år sedan, skriver Dagens Samhälle.
Förklaringar
Brist på medarbetare, främst sjuksköterskor, framhålls som en av förklaringarna.
En annan är att utskrivningsklara patienter ligger kvar på sjukhusen eftersom kommunernas äldreomsorg inte klarar av att ta emot på särskilda boenden eller korttidsboenden. Även här är förklaringen att man inte har tillräckligt med personal.
Ytterligare faktorer som förs fram från olika regioner är att hårt belastad personal lämnade sjukhusvården efter pandemin, samtidigt som efterfrågan på vård har ökat till följd av ett uppdämt vårdbehov efter pandemin.
Viktigt granska
Regionerna pekar på åtgärder som personalsatsningar, reformerade sätt att ge vård via exempelvis videobesök och mobila vårdteam och fortsatta försök att få primärvården att göra mer.
Men det har alltså inte gett önskad effekt. Regionala pensionärsråd tycks med andra ord ha anledning att fortsatt granska vilka åtgärder som politikerna sätter in, och efterlysa insatser som uteblir.
Det gör regeringen
I februari 2023 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att fördela närmare 2 miljarder kronor i prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser.
Socialstyrelsen fick även i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att minska bristen på disponibla vårdplatser.
I september meddelade regeringen i budgetpropositionen att de befintliga statliga bidragen till fler vårdplatser och för att korta vårdköer slås ihop till ett prestationsbaserat bidrag 2024.
Detta bidrag utökas sedan från 2025 med 1,5 miljarder kronor, från 5 miljarder till 6,5 miljarder.
Källa: Socialdepartementet
