Det finns nu ett kraftigt överskott i pensionssystemet. Men vems är pengarna?
Frågan diskuterades på ett seminarium i fredags (10/12) anordnat av Pensionsmyndigheten.
Bakgrunden är att inkomstpensionssystemets tillgångar idag överstiger skulderna med cirka 8 procent. Det är den högsta nivån sedan systemet infördes.
Tillgångarna i inkomstpensionssystemet är 800 miljarder kronor större än skulderna till nuvarande och kommande pensionärer.
Kan delas ut
Enligt Pensionsmyndighetens scenarier ser överskottet dessutom ut att fortsätta att växa.
Frågan utvecklas i myndighetens nya rapport ”Utdelning av överskott ur inkomstpensionssystemets buffertfond” som visar att det stora överskottet skulle kunna delas ut till pensionärerna.
– När tillgångarna i inkomstpensionssystemet är lägre än skulderna, så sänks eller bromsas omräkningen av inkomstpensionerna. Men nu när tillgångarna är betydligt högre än skulderna så sker ingen utdelning över överskottet – ska det vara så? frågar sig Pensionsmyndigheten i rapporten.
Bakgrunden till diskussionen är en statlig utredning från 2004 (UTÖ-utredningen) som föreslog att när balanstalet överstiger 1,10 så ska överskottet fördelas ut jämnt till hela pensionärskollektivet. Dock togs aldrig något beslut. Idag är balanstalet 1,08.
– Det är tid för en politisk diskussion om man ska använda överskottet i buffertfonden till att höja pensionerna. Enligt våra prognoser kommer balanstalet att passera 1,10 under 2024, sa Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren, när han presenterade rapporten på seminariet.
Balanstalet
Inkomstpensionssystemet är ett system vars finanser står på egna ben, utanför statsbudgeten.
Tekniken för det är det så kallade balanstalet i inkomstpensionssystemet. Balanstalet hamnar under 1 när skulderna överstiger tillgångarna. Då bromsas indexeringen, en lägre omräkning, av inkomstpensionen till dess att balanseringsperioden är över.
Idag finns ett överskott på över 800 miljarder i inkomstpensionssystemet, balanstalet är 1,08 och har varit högre än 1 sedan 2015.
Källa: Pensionsmyndighetens nya rapport
Bromsen i pensionssystemet har sänkt inkomstpensionerna vid tre tillfällen – 2010, 2011 och 2014. Automatiska regler styrde förloppet. Ilskan och besvikelsen blev förstås mycket stor från inte minst pensionärsorganisationernas sida.
Låga pensioner
Men när nu systemet har lyckats bygga upp ett kraftigt överskott i AP-fonderna saknas regler för vad som egentligen ska ske med ett sådant överskott.
– Under årens lopp har en buffert byggts upp. Därför kan det vara nyttigt att diskutera om bufferten ska minska och i sådana fall hur, när och till vem överskottet ska fördelas. Inte minst mot bakgrund av den diskussion om låga pensioner och avgiftshöjning som förs, sa Ole Settergren.
Rapporten beskriver olika förslag på hur en utdelning kan gå till. I stora drag kan utdelningar göras antingen genom politiska beslut eller följa förutbestämda regler, ungefär lika automatiska som de som gäller när systemet har ett underskott och bromsen slår till.
Alla till del
I paneldiskussionen i fredags deltog förutom Ole Settergren också Anna Eriksson, sakkunnig pensioner SPF Seniorerna, Jens Magnusson, chefsekonom SEB och Ossian Ekdahl, chef ägaransvar Första AP-fonden.
Alla var överens om att överskottet bör komma dagens och morgondagens pensionärer tillgodo. Men uppfattningarna gick isär i frågan om hur detta ska gå till och om pensionssystemets nuvarande automatik.
Anna Eriksson framhöll att systemets ganska hänsynslösa mekanik är okänslig för pensionärernas dagsaktuella behov och att detta leder till ”lappa- och laga-lösningar” som inkomstpensionstillägg, garantitillägg och höjda bostadstillägg och sänkta skatter.
– Vi behöver mindre automatik och mer av uppföljningsmekanismer och varningssystem som larmar i tid för olika faktorer i systemet och som då kan mötas med relevanta åtgärder.
Jens Magnusson och Ossian Ekdahl å sin sida uttryckte tvärtom uppskattning för systemets automatik. De befarade att alternativet skulle leda till ytterligare politisk budgivning med extra turbulens vart fjärde år inför riksdagsvalen. Pensionssystemet skulle därmed inte kunna vårdas på det långsiktiga sätt som behövs.
Pensionsgruppen
Återstår för politikerna i inte minst Pensionsgruppen att reagera på rapporten. Intressant och typiskt att ingen politiker sitter med i panelen, reflekterade Anna Eriksson som i likhet med övriga deltagare inte kunde ha någon uppfattning om vad partierna tycker i frågan om en eventuell utdelning av systemets överskott.
– Vi skulle gärna se att de politiska partierna går ut och säger vad de tycker om pensionssystemet. Är de nöjda och om de inte är det vill vi veta vad de har för förslag. Vi vill se mer politisk debatt om pensionerna.
Men vad är då en rättvis fördelning av överskottet?
– Hela pensionärskollektivet, alltså både dagens pensionärer och pensionsspararna ska dela på pengarna, sa Jens Magnusson.
Ossian Ekdahl höll med:
– Ja, någon annan fördelning vore konstigt.
Analys behövs
En tredjedel av ett överskott skulle kunna användas till en extrabuffert så att det finns medel för sämre tider, sa Anna Eriksson, vilket liknar ett förslag som SPF Seniorerna tidigare har fört fram.
– En djupare analys behövs innan vi kan avgöra hur ett överskott bör fördelas på bästa sätt.
1,6-procentaren
En annan funktion i pensionssystemet är den så kallade förskottsindexeringen, som innebär att pensionen är högre i början men sedan minskas genom ett årligt avdrag med 1,6 procentenheter av den årliga uppräkningen.
– Det vore uppenbart välfärdssänkande att ändra på det här, sa Jens Magnusson. Låt avdraget vara som det är.
Ossian Ekdahl anslöt sig till samma uppfattning.
Anna Eriksson däremot upprepade SPF Seniorernas inställning att förskottsräntan åtminstone bör halveras.
– Man får en alltför låg ekonomisk standard ju äldre man blir med dagens system. Åtgärden med en halvering skulle i sig inte räcka, man behöver se över hela systemet samlat.
Rapporten
Rapporten ”Vad ska pensionssystemets överskott användas till?” finns att läsa på Pensionsmyndighetens hemsida.
Ole Settergren:
– Det här är en relevant och stor variabel i systemet med stor politisk påverkan att pensionärerna varje år får en utveckling av sin inkomstpension som är 1,6 procent lägre än inkomsterna för de förvärvsaktiva. Det är inte bra att det inte finns en acceptans för den här utformningen av systemet.
En överskottsutdelning eller en avgiftshöjning till systemet skulle kunna vara alternativ till att röra 1,6-procentaren, enligt Pensionsmyndigheten som nyligen lyfte frågan i en annan rapport.
