Grundprincipen att det ska ha lönat sig att ha arbetat är på väg att falla samman. Nu måste politikerna tillsätta en utredning av pensionssystemet, anser Pensionsmyndigheten.
Det allmänna pensionssystemets olika delar har på senare år förändrats och blivit fler, de motsäger varandra och träffar inte heller alltid rätt grupper.
Den beska slutsatsen drar Pensionsmyndigheten i en ny rapport som presenterades i onsdags (29/3).
Det är ovanliga och dramatiska tongångar från Pensionsmyndigheten som menar att ”det finns goda skäl för regeringen” att tillsätta en utredning för att utvärdera systemet och ge förslag på förbättringar.
I rapporten ”Ett nytt pensionssystem?” ges en övergripande beskrivning av det nuvarande pensionssystemets utveckling.
I rapporten pekar Pensionsmyndigheten på att inkomsterna under livet, den så kallade livsinkomstprincipen, numera avgör pensionens storlek i mycket mindre utsträckning än vad som var tänkt från början.
På senare år
Ser man till hela den allmänna pensionen är det stora grupper som omfattas av ett system som påminner om ett folkpensionssystem med samma pension för alla snarare än ett system som grundar sig på inkomster, konstaterar rapporten.
Lång rad rapporter
”Ett nytt pensionssystem?” är den fjärde och sista rapporten i Pensionsmyndighetens vägvalsserie om pensionerna.
Syftet med serien är att ge underlag för debatten om vilka principer som pensionssystemet ska styras av och vilka mål pensionssystemet ska sträva efter.
Här är de tre tidigare rapporterna:
- Alternativ för ett enklare grundskydd – publicerad 7 december 2022
- Åtgärder för mer jämställda och jämlika pensioner – publicerad 1
februari 2023 - Höjda pensioner inom ramen för nuvarande pensionssystem –
publicerad 1 mars 2023
Vägvalsserien bygger på en mer faktainriktad serie rapporter som myndigheten gav ut under 2021.
– En grundläggande princip när pensionssystemet skapades var att livsinkomsten skulle styra pensionens storlek. Men de förändringar som införts på senare år har lett till att Sverige i praktiken har ett pensionssystem som för en stor grupp ger en likartad inkomst från det allmänna pensionssystemet oavsett inkomster under livet, sa Ole Settergren när rapporten presenterades närmare under ett seminarium i Stockholm.
Garantipensioner och bostadstillägg har höjts kraftigt vilket har minskat andelen pensionärer som ligger under gränsen för relativ fattigdom, konstaterade analyschefen som satsade på klarspråk:
– Men det har också minskat livsinkomstprincipens inslag och det så kallade respektavståndet, och det kommer att ha påverkan på arbetsutbudet från äldre personer.
Ole Settergren riktade närmast skoningslös kritik mot den tidigare regeringens (S och MP) så kallade inkomstpensionstillägg som beslutades 2020 och infördes 2021.
– Införandet av det tillägget är ett tydligt bevis på att politiken inte anser att livsinkomstprincipen var värd att upprätthålla för stora delar av pensionärskollektivet och blivande pensionärer, sa Ole Settergren.
– Det är ett slags inkomstpolitik för pensionärer som ju naturligtvis kommer att användas för att justera pensionerna för pensionärer i framtiden på ett sätt som inte alls var tänkt i pensionssystemet.
Sådana förändringar urholkar hel enkelt systemets idé, menade Ole Settergren och la till:
– Det gäller inte för särskilt många individer men det är ändå stötande att det finns över hundraprocentiga marginaleffekter. Alltså med lite högre inkomst får man lite lägre total pension.
Stor klyfta
År 2020 hade drygt 3 av 10 pensionärer någon skattefinansierad pensionsförmån. Nu är denna andel 7 av 10 pensionärer, enligt rapporten.
– Eftersom teori och praktik nu skiljer sig så markant finns det skäl att utreda pensionssystemet, säger Ole Settergren.
Pensionsmyndigheten tar inte ställning till hur Sverige ska utveckla dagens pensionssystem, underströk Ole Settergren.
– Men vi kan konstatera att dagens situation inte är önskvärd att befinna sig i. Det skorrar falskt att vi skulle ha ett livsinkomstbaserat allmänt pensionssystem i Sverige.
Omtag behövs
Han exemplifierade med att en person som har haft 35 000 kronor i inkomst varje år från 23 års ålder får en allmän pension som efter skatt är ungefär 2 500 kronor högre än en ensamstående individ som har haft noll kronor i inkomst varje år.
– Vi har något som liknar ett folkpensionssystem men utger oss för att ha ett livsinkomstbaserat system. Därför behövs det en utredning som ger sig in på diskussionen om vilka principer som bör gälla för pensionssystemet.
– Bör man ha en lika hög allmän pension för alla oavsett inkomst? Det känns obekvämt i den svenska debatten, men samtidigt är det ungefär det som politiken har levererat. Eller ska man renovera livsinkomstprincipen och ha ett riktat fattigdomsbekämpningsinslag i systemet?
Lappat och lagat
Pensionsmyndighetens utspel är logiskt, anser SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson. Det är också på tiden att något händer i pensionsfrågan.
– Vi har under en lång tid sett hur politiken försökt lappa och laga i ett system som inte levererar som tänkt. Det blir varken hållbara pensioner att leva på eller en rimlig koppling mellan ett långt arbetsliv och en trygg och rimlig pension, säger Eva Eriksson till Senioren.
– Dessa brister har SPF Seniorerna kritiserat med uthållig envishet, vilket nu ger resultat, menar Eva Eriksson.
Ett genombrott
Hon talar om en delseger för SPF Seniorerna.
– Jag tycker man kan se beskedet från Pensionsmyndigheten som en stor framgång för SPF Seniorerna. Det här är något av ett genombrott för ett krav som vi har drivit länge, att systemet måste utvärderas från grunden.
Rapporten med sin hårda och raka passning till regeringen att sparka i gång en grundlig utredning av pensionssystemet slår också förhoppningsvis upp ett fönster till en efterlängtad fri politisk debatt om pensionssystemet, hoppas Eva Eriksson.
– Det är just nu tystare kring pensionerna än kanske någonsin, vilket är helt oacceptabelt inte minst ur demokratisk synvinkel. Särskilt illa är det i dessa dåliga tider av inflation och ekonomisk osäkerhet.
– Inte minst måste regeringen och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje kliva fram och ge besked om hur man ska gå vidare nu för att få ordning på pensionssystemet.
Ta chansen
En förutsättningslös politisk diskussion om hur systemet ska renoveras kan öppna för fler partier att vara med och påverka, och för fler idéer om hur pensionssystemet i Sverige ska vara konstruerat.
– Nu har regering och riksdag chansen att verkligen förbättra pensionssystemet. Ta den och ta tillfället i akt att lära av andra länder. Väg in stort och smått, också frågor om hur arbetsmiljön måste förbättras så att fler kan jobba längre.
Systemets legitimitet står på spel
– Enbart ett längre arbetsliv kommer inte att lösa förtroendekrisen eller höja pensionerna tillräckligt. Högre avsättningar krävs som kommer pensionärer till del både idag och imorgon.
Det säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson, som understryker att systemet främst behöver renoveras snarare än genomgå en totalreform.
– Systemets legitimitet och människors tillit till pensionspolitiken bygger mycket på att ens insatser under arbetsliv återspeglas i pensionskuvertet, betonar Anna Eriksson.
– En annan väsentlig förändring som behövs är att systemet och dess olika delar måste ha en löpande bevakning och möjligheter att justera, det gäller framför allt pensionsnivåer, arbetsmarknad och trygghetssystem.
Bristen på sådan löpande bevakning har bidragit starkt till att höjningar av pensionsrelaterade åldrar har påbörjats först i år, 2023, vilket är cirka 20 år för sent, anser Anna Eriksson.
– Många årskullar pensionärer har fått betala för saktfärdigheten genom lägre pensioner än förväntat livet ut.
Om du inte vet vart du ska, då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar.
(Pensionsmyndigheten kostar på sig en ironi – hämtad ur C.S Lewis ”Alice underlandet” – i sin rapport, som inledning till kapitlet ”Vilka principer ska styra pensionssystemet?”)
Två alternativ
Rapporten presenterar ett par alternativ till dagens system.
– Syftet är att bidra med underlag för en diskussion om vägval, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
Alternativ 1:
Enbart en baspension – lika för alla
Ett sådant pensionssystem innebär att det nuvarande allmänna inkomstrelaterade pensionssystemet avskaffas.
Ytterligare och inkomstrelaterad pension står i detta alternativ privat sparande eller tjänstepensionen för.
Baspension (grundpension) om 15 000 kronor per månad:
- Ingen inkomstskatt påförs.
- Ges till personer som har uppnått 66 års ålder (riktåldern)
och är bosatta i Sverige. - Är oberoende av civilstånd, andra inkomster och utgifter
samt förmögenhet. - Kan utformas med eller utan reducering på grund av kort
bosättningstid. - Finansieras av statliga skatter och utbetalas från statens
budget. - Uppräkning med hänsyn till utvecklingen av
medianinkomsten för samtliga.
Alternativ 2:
Reformering av grundskyddet och höjd pensionsavgift
Dagens grundskydd slopas och ersätts med ett nytt förenklat ekonomiskt stöd till äldre som är 66 år eller äldre.
- Det nya stödet ger en inkomstgaranti på 15 000 kronor per månad för
ensamstående och 11 325 kronor/månad för samboende (gränsen för relativ ekonomisk fattigdom). - Stödet beräknas utifrån hushållets disponibla inkomst och räknas av krona för krona mot hushållets gemensamma inkomst efter skatt.
- Stödet ges till personer som har uppnått 66 års ålder (riktåldern) och är bosatta i Sverige. Kan utformas med eller utan reducering på grund av kort bosättningstid.
- Finansieras av statliga skatter och utbetalas från statens budget.
- Uppräkning med hänsyn till utvecklingen av medianinkomsten för
samtliga för att nå måluppfyllelsen.
Pensionsavgiften är 18,5 procent av pensionsgrundande inkomst:
- Hushållens egenavgift om 7 procent slopas och därmed även
skattereduktionen av avgiften. - Avgiftstaket sänks till 7,5 inkomstbasbelopp och motsvarar maximal
pensionsgrundande inkomst för inkomståret. - Inom arbetsgivaravgifterna sker en växling så att pensionsavgiften höjs från 10,21 till 18,5 procent och den allmänna löneavgiften (skatt) sänks i motsvarande grad.
