Det nya garantitillägget är i praktiken en höjning av garantipensionen. Därmed har V, S och MP kört över Pensionsgruppen, vars existens kan vara hotad.
Det är en inte orimlig tolkning efter förra veckans besked från dåvarande S+MP-regeringen och Vänsterpartiet om ett helt nytt garantitillägg.
Reformen för 7,5 miljarder utlovas nå 700 000 pensionärer med garantipension i Sverige.
Men eftersom garantipensionen är en del av pensionssystemet och alla frågor som rör pensionssystemet måste godkännas av samtliga partier i Pensionsgruppen (S, MP, M, KD, C och L) valde V, S och MP att använda en annan form och en ny term: konsumtionsstödet i bostadstillägget.
Därmed skulle man ha ryggen fri – eftersom bostadstillägget inte är en del av pensionsöverenskommelsen från 1990-talet.
Svårt att förstå
– Vi ville se en höjning av garantipensionen. Det hade varit lättare att genomföra, kommunicera och förstå, medger Olle Svahn, politisk sekreterare för Vänsterpartiet, i en kommentar till nyhetsbrevet Pensionsnyheterna.
Men regeringen ville inte gå den vägen, just för att det skulle äventyra sammanhållningen i Pensionsgruppen, bekräftar Olle Svahn.
– Därför blev det denna, något mer tekniskt krångliga lösning, där man använder underlaget för bostadstillägget för pensionärer. Det är dock bara en teknisk lösning som inte påverkar vilka som omfattas av tillägget.
Behöver inte söka
Det nya tillägget förutsätter alltså inte att man har rätt till bostadstillägg, idag 300 000 personer, vilket förklarar varför det i överenskommelsen står att tillägget kan nå 700 000 garantipensionärer.
Man kommer inte heller att behöva söka tillägget som man gör med bostadstillägget – garantitillägget ska enligt förslaget betalas ut automatiskt.
800 kronor i snitt
Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets vice ordförande, argumenterar för tillägget med att den som jobbar vid sidan av sin pension inte ska straffas.
Hon säger att tillägget kommer att bli upp till 1 000 kronor i månaden och att snittet kommer att ligga runt 800 kronor i månaden.
– Vi använder alltså den tekniska lösningen från bostadstillägget så att det efterliknar en höjning av garantipensionen, säger hon till Svenska Dagbladet.
Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren uppfattar att garantitillägget i praktiken blir en del av garantipensionen.
– I praktiken innebär det att det blir mindre lönsamt att arbeta i ett pensionsperspektiv, nåt annat kan jag inte se, säger Ole Settergren till Svenska Dagbladet.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) kallar tillägget för en utbyggnad av bostadstillägget.
”Nu har vi presenterat ett garantitillägg i bostadstillägget och kommer arbeta intensivt för att få detta på plats. Bostadstillägget kommer att byggas ut i takt med att fler personer ska få ta del av garantitillägget. Exakt hur utformningen kommer att se ut kommer vi att återkomma till”. säger han i ett uttalande till Svenska Dagbladet.
Kan röstas ner
Men garantitilläggets existens hänger på en skör politisk tråd.
S, MP och V tänker sig att det räcker med en proposition och en enkel majoritet i riksdagen för att få igenom förändringen. Men om inte S, MP och V får med sig ytterligare ett parti kan överenskommelsen om tillägget falla.
Hårt motstånd
Det är enligt bedömare också oklart vad som kommer att hända med tillägget vid ett regeringsskifte nästa år, eftersom pengarna tas från statsbudgeten.
Flera partier ur Pensionsgruppen är också starkt kritiska till det nya tillägget.
Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson, kallar det för oseriöst och oförankrat och att det rundar Pensionsgruppens arbete.
Hans Eklind, kristdemokratisk riksdagsledamot som också sitter med i Pensionsgruppen, menar att garantitillägget äventyrar själva grundidén med pensionssystemet och bryter mot bestämmelsen att det ska ligga vid sidan av statens budget.
I valdebattens centrum
Konstateras kan, enligt politiska bedömare, att pensionerna och kanske också pensionssystemet som sådant blir en het fråga i valrörelsen – något som SPF Seniorerna länge har arbetat systematiskt för.
Redan i regeringens budgetförslag fanns en förbättring med 200 kronor per månad – ytterligare 250 för den som har hög hyra, konstaterar Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg. I och med att högerpartiernas budgetförslag vann läggs en skattesänkning på cirka 150 kronor ovanpå detta. Dessutom ett ökat bostadstillägg på mellan 100 och 200 kronor.
– Bara genom den senaste veckans uppgörelser och beslut tycks alltså de sämst ställda pensionärerna kunna se fram emot en månatlig förbättring på mellan 1 200 och 1 500 kronor i månaden nästa höst. Och då har valrörelsen knappt börjat.
Kritiska seniorer
SPF Seniorerna har kommenterat garantitillägget med att inkomstpensionen måste höjas, för att respektavståndet ska kunna försvaras. Dessutom visar turbulensen att hela pensionssystemet behöver utvärderas i grunden.
SKPF Pensionärerna reagerar likadant.
– 30 till 40 års arbete måste få ett avtryck på ens pension även för de med låga livsinkomster, annars skadas legitimiteten för pensionssystemet. Inkomstpensionen måste därför höjas så att alla kan få en trygg och förutsägbar pension. På så sätt får vi ett mer hållbart pensionssystem över tid för alla, inte bara för dagens äldre utan också för kommande generationer, säger SKPF Pensionärernas ordförande Liza de Paolo-Sandberg.
– För många är tillägget välkommet då många idag har låga pensioner. Men ytterligare ett tillägg är ingen hållbar lösning och ger inga trygga pensioner över tid. Personer med låg pension blir i stället beroende av politikernas välvilja.
