Moderaterna försöker blåsa nytt liv i diskussionen om seniorers rätt att jobba längre. Men läget verkar låst när det gäller möjligheten att höja pensionsåldrarna.
Partiet bjöd på onsdagen (26/4) in till riksdagsseminariet ”Är man passé vid 65?” med syftet att förändra synen på erfarna medarbetare.
Rubriken för dagen var inspirerad av Marianne Rundströms bok ”Passé – de ofrivilliga pensionärerna”, berättade Elisabeth Svantesson (M), vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet och moderator för dagen.
– Vi har en kluven syn på detta med ålder, inte minst syns det på andelen 65-plussare i riksdagen.
– Vi lever allt längre och är friskare längre upp i åren. Allt fler som passerar 65 vill också fortsätta jobba. Men varför är då Sverige sämre än många andra länder på att ta tillvara på de som haft ett långt arbetsliv? frågade Elisabeth Svantesson.
Forskning en väg
Ingen kan med säkerhet ringa in svaret. Men Barbro Westerholm (L) bidrog med en teori:
– Det är som en ryggmärgsreflex. Att man inte ser tillgången hos de årsrika handlar om okunskap.
– Därför behövs mer forskning om vad årsrikedom innebär. Får vi fakta får vi kunskap och då får vi också synvändor.
Blivit en skyldighet
Professor Ingmar Skoog vid Göteborgs universitet uttryckte det så här:
– Pensionsåldern var förut en rättighet. Idag har det blivit en skyldighet. I alla fall för en del.
Han exemplifierade med professorer som stoppas i Sverige och som därför väljer att fortsätta jobba utomlands, eftersom de ofta är efterfrågade där.
– Man säger att äldre blir långsammare, och visst, men det handlar ofta om att de ser och värderar fler alternativ än yngre.
Erfarenhet innebär att man ibland tar sig tid eftersom det är rationellt, menade Ingmar Skoog och berättade att han själv kör bil på ett lugnare sätt än när han var ung.
Göran och Göran
Carina Lindfelt, Svenskt Näringsliv och Martin Linder, Unionen beskrev sina positioner.
Lindfelt vill se lokala lösningar och Unionen ökad flexibilitet i möjligheter att gå ner i arbetstid som senior.
Svenskt Näringsliv fick viss kritik för att vara den enda organisation som inte helt ställer sig bakom den avsiktsförklaring som Göran Hägglund och Göran Johnson la fram förra året i syfte att få upp den faktiska pensionsåldern i Sverige.
Hela panelen
Artur Ringart, journalist och grundare av nyhetssajten news55
Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L)
Martin Linder, Unionen
Lennart Hedström, Trygghetsrådet
Ingmar Skoog, Göteborgs universitet
Carina Lindfelt, Svenskt Näringsliv
Högre pensioner
Lars-Arne Staxäng (M), ledamot i den parlamentariska pensionsgruppen som har att hantera pensionssystemet, fanns med bland åhörarna på seminariet. Han vill se att avsiktsförklaringen förverkligas.
– Man var nästan i mål med att införa en riktålder vilket skulle kunna leda till 15 eller 20 procents högre pensioner. Men vi kommer inte ifrån det, pensionsåldern måste höjas.
Carina Lindfelt ifrågasatte uppfattningen att pensionssystemet skulle vara svårbegripligt.
– Livsinkomstprincipen, hur kan det vara så svårt att förklara den? Vi pratar också för lite om det sena inträdet på arbetsmarknaden. Överhuvudtaget måste politiken tänka mer på morötter och ekonomiska incitament.
Nöjd men oroad
Efter seminariet var Elisabeth Svantesson nöjd med att frågan fått ny belysning från deltagarna.
– Vi behöver få nytt fokus på denna viktiga fråga, och det har vi fått idag. Vi måste exempelvis ta fram svar på hur rörligheten på arbetsmarknaden ska kunna öka och hur fler ska orka arbeta längre.
Tror du att riksdagen under året kommer att fatta beslut om höjd pensionsålder, något som Göran Hägglund förutspådde under Pensionsdagarna i höstas?
– Jag vet faktiskt inte. Tyvärr verkar läget just låst. Det märkte vi inte minst under dagens diskussion mellan Svenskt Näringsliv och Unionen, sa Elisabeth Svantesson till Senioren.
