Sveriges inkomstpensionärer får vid årsskiftet den största höjningen sedan pensionssystemet infördes. Men efter de senaste årens sänkningar kommer pensionerna ändå bara upp i 2009 års nivå.
Höjningen av inkomst- och tilläggspensionerna blir i genomsnitt 340 kronor i månaden efter skatt.
Pensionsmyndigheten gav i slutet av juli besked om pensionssystemets så kallade balanstal för 2014. Därmed kan nivåerna för 2016 års inkomst- och tilläggspensioner slås fast på kronan.
Balanstalet anger hur balansen mellan intäkter och utgifter ser ut i systemet. Om balansen ligger under 1,0 slår bromsen till.
Men beskedet från Pensionsmyndigheten är att balanstalet för 2016 blir 1,0375. Det innebär att systemet det mekaniska och automatiska svenska pensionssystemet ”har råd” att höja pensionerna.
Det är två faktorer som förklarar att pensionssystemet går plus:
• Sysselsättningen. Den ökade under 2014 jämfört med 2013. Det innebär att mer pengar betalades in till systemet via löneavgifter.
• AP-fonderna gick under 2014 fram med 12,0 procent – till ett värde av 127 miljarder kronor.
– Även framåt, 2017–2019, är det sysselsättningens utveckling som har störst betydelse för pensionerna. Ju fler som jobbar desto bättre är det för pensionärerna, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.
SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam är glad för höjningen men inte nöjd med de låga pensioner som pensionssystemet genererar till landets pensionärer över tid:
– Höjningen är också mycket efterlängtad för landets seniorer då vi har tvingats se pensionen sänkas tre gånger de senaste åren. Det faktum att vi först sju år senare äntligen kommer ikapp 2009 års pensionsnivå är dock en tydlig signal på att pensionssystemet inte levererar som utlovat.
– Hur många löntagare hade accepterat att nästa år få en lön som är snäppet högre än lönen de hade för sju år sedan? frågar Christina Rogestam retoriskt.
SPF Seniorerna upprepar nu sitt krav på att hela pensionssystemet måste ses över i grunden och förändras så att det börjar fungera som det var tänkt, och utlovat.
– Underfinansieringen i pensionssystemet gör att varken dagens eller framtidens pensionärer garanteras ekonomisk trygghet. En snittpensionär har förlorat cirka 46 000 kronor på grund av bromsen – pengar vi aldrig får tillbaka, och bromsen kan slå till igen i framtiden, säger Christina Rogestam.
– Pensionssystemet måste leva upp till sina grundprinciper om pensioner som följer inkomstutvecklingen och som det går att leva på – så är det inte idag.
Höjningen innebär att de 1,3 miljoner pensionärer som inte har varken garantipension eller bostadstillägg får en förstärkning från 1 januari med 4,2 procent.
Den grupp på 460 000 pensionärer som har både inkomst- och garantipension får mellan -0,4 och 4,2 procent.
De sämst ställda pensionärerna, alltså 330 000 med ingen eller låg inkomstpension och som har garantipension och/eller bostadstillägg får se sin pension sänkt med 0,4 procent.
Anledningen till att de lägsta pensionerna sänks är att de är knutna till prisutvecklingen – inte löneutvecklingen som inkomstpensionerna är.
Garantipensionen beskrivs som att den är utformad för att ge en oförändrad köpkraft oavsett hur det går för den svenska ekonomin. Höjs priserna så höjs också garantipensionen.
Ytterligare tre faktorer som påverkar pensionärers ekonomi kommer att falla ut under hösten:
- För de med bostadstillägg (BTP) kan effekten av höjd inkomstpension bli att bostadstillägget sänks. Från 1 september höjs dock BTP med upp till 100 kronor i månaden.
- Premiepensionens förändring kan summeras först i december. Fram till och med juni var värdeförändringen i PPM-fonderna nio procent upp.
- Regeringen kommer i höstbudgeten att lägga fram en skattesänkning till cirka 1,3 miljoner pensionärer som är 65 år och äldre och som tjänar under 20 000 kronor i månaden. Sänkningen ska ge 250 kronor per månad i skattesänkning för en pension på 10 000 kronor per månad.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Sänker 200 kronor
Prisbasbeloppet sänks 2016 med 200 kronor, vilket motsvarar -0,4 procent. Det innebär att garantipensionen sänks med lika mycket. De som har lägst pension kommer att få sin pension sänkt med upp till 30 kronor.
Enligt Pensionsmyndigheten kommer de som tjänar 8 000 i allmän pension få sänkt pension. Sänkt pension väntar också de som har pension under 12 000 kronor och har bostadstillägg.
De som har cirka 9 000 och uppåt får höjd pension.
