Pensionerna: ”Raka rör har blivit krokiga”

7 av 10 av dagens pensionärer har skattefinansierade bidrag som komplement till den egna pensionen. Orsak - deras arbetslivsinkomster har inte byggt upp en tillräckligt hög pension.

Det konstaterar försäkringsbolaget Skandia i sin nya rapport ”Karriärfokus – så lönar sig heltidsarbete i pensionskuvertet” som presenterades på Pensionens dag i måndags (17/4).

År 2020 var siffran 3 av 10. Den dramatiska förändringen är något som har lett till diskussioner kring de drivkrafter som finns för arbete inom pensionssystemet, konstaterade Skandias pensionsekonom Mattias Munter som skrivit rapporten.

– Den senaste tidens politiska beslut har skakat om det allmänna pensionssystemet och gjort de tänkta raka rören mellan arbete och pension allt krokigare.

Hård kritik

Skandia ställer sig därmed i praktiken bakom Pensionsmyndighetens hårda kritik mot politiken, något som framkom när myndigheten 29/3 presenterade sin analys om hur pensionssystemet egentligen fungerar.

Myndigheten framhöll då att de politiska partierna måste bestämma sig för att utreda och renovera pensionssystemet om man vill att den bärande principen om att eget arbete ska grunda pensionen inte bara ska vara tomma ord.

Mattias Munter och Skandia betonar också att om fler kan jobba mer, så är det något som hela samhället tjänar på.

– Det leder till att ekonomin växer, att mer skatter betalas in och att mer pengar flödar in i pensionssystemet. Det är därför så viktigt att det också syns i pensionskuvertet när det är dags att leva livet som pensionär, sa Mattias Munter.

Yngre tjänar mest

Men rapporten ”Karriärfokus – så lönar sig heltidsarbete i pensionskuvertet” visar att bilden är komplicerad.

Rapporten utgår ifrån den totala pensionen inklusive tjänstepensionen. Sex olika branscher studeras i tre olika lönenivåer, i privat respektive offentlig sektor. Utfall för respektive yrkeskategori räknas ut för tre generationer – där olika pensionsavtal och lönelägen slår olika.

En sak sticker ut – de yngre generationerna tjänar mest på att välja bort deltidsarbete, att hålla ”karriärfokus”.

– Ju tidigare jag förstår vad som bygger pension och hur olika livsval påverkar min framtid desto mer medvetna beslut kan jag fatta, säger Mattias Munter.

Eget sparande

Men även om ett karriärfokus trots allt är ekonomiskt gynnsamt kanske det inte passar alla, resonerar Mattias Munter.

– Då kan ett eget sparande vara ett relativt enkelt sätt att kompensera för deltidsarbete, säger Mattias Munter som efterlyser åtgärder från politikerna som kan stimulera det privata sparandets andel av den totala pensionen.

En försäkring

Det skulle ge den sparande individen en ökad flexibilitet när man ska gå i pension.

– Ett privat pensionssparande kan vara den försäkring man behöver om man drabbas av ett oväntat karriärstopp, kanske beroende på ålderism. Politiken har anledning att fundera över att införa en ny sparform som kan ge individen den där viktiga extra bufferten.

Men frågan är när riksdagspartierna blir handlingskraftiga när det gäller pensionerna. Fortfarande tycks den parlamentariska Pensionsgruppen ligga i träda.

I en avslutande paneldiskussion på Pensionens dag deltog bland andra äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes statssekreterare Anna Pettersson Westerberg (M), Martina Johansson (C) som är Centerpartiets representant i Pensionsgruppen och Therese Svanström, ordförande för TCO.

Anna Pettersson Westerberg riktade hård kritik mot förra regeringens sätt att bedriva pensionspolitik via statsbudgeten i stället för inom pensionssystemet och i enighet med Pensionsgruppen.

– Det har skett problematiska saker framför allt sedan 2018 som inte stärker drivkraften till arbete.

Hellre sänkt skatt

Det tydligaste exemplet på sådana händelser menar Anna Pettersson Westerberg är den förra S+MP-regeringens införande av inkomstpensionstillägget, där sex miljarder ur statsbudgeten gick till dem med en pension på mellan 11 och 14 000 kronor.

– Det är ingen hemlighet att samarbetspartierna, inte minst Moderaterna, också var mycket tveksamma till den mycket kraftiga höjningen av garantipensionen som genomfördes inför valet. Vi hade hellre sett sänkt skatt på pension, för att kunna behålla respektavståndet det vill säga skillnaden mellan de som har arbetat och de som inte har arbetat.

– Men än värre är att vi inte längre har en väl fungerande parlamentariskt sammansatt pensionsgrupp som tidigare har varit en garant för ett långsiktigt och välfungerande pensionssystem. Gruppen har kunnat lösa konflikter när de kommer upp, för konflikter kommer alltid upp i politiken och när det gäller ett så viktigt system. Det måste helt enkelt finnas ett handslag som det gör i andra långsiktiga frågor som försvarspolitiken exempelvis.

Anna Pettersson Westerberg berättade också att äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) för intensiva samtal för att bredda pensionsgruppen med fler partier.

– Vår intention är att få i gång ett långsiktigt samarbete och vi vill föra samtal med samtliga partier. Det här behöver fungera bra igen, annars öppnar vi upp för en riskfylld pensionspopulism.

Martina Johansson sa sig vilja ”återupprätta principerna” bakom pensionssystemet.

– Vi politiker behöver diskutera målen för exempelvis garantipensionen, och hur vi ser på livsinkomstprincipen. Vad ska respektavståndet vara? Hur stor andel av pensionärskollektivet ska tillåtas vara relativt fattiga och vilka grupper ska man jämföra med? Vi behöver se det här i ett större perspektiv. Vi får till exempel inte glömma barnfamiljerna så att de inte får det relativt sämre än pensionärskollektivet.

Precis som Skandiarapporten pekar på är för många pensionärer idag i för hög utsträckning beroende av stöd via statsbudgeten i stället för att man ska kunna klara sig bra på sin egen hoparbetade pension, poängterade Martina Johansson.

Therese Svanström ansåg att det inte kommer att räcka med att höja pensionsåldrarna i Sverige.

– Det handlar nu om att renovera systemet. Det bör ske genom att man höjer avgifterna till systemet, att vi inför en gas men också att vi får en bättre arbetsmiljö på arbetsmarknaden.

Drivkrafter avgör

Anna Pettersson Westerberg betonade att bättre drivkrafter till arbete är helt centralt för Sverige. Då utgör pensionssystemet en nyckel.

– I ett pensionssystem måste arbetslinjen gå före bidragslinjen. Det är bara så. Det måste vara mer i plånboken för de som kliver upp varje dag och går till jobbet än för dem som inte gör det. Inte bara för att det ger högre pensioner och ett stabilare pensionssystem utan också för att det finansierar resten av välfärden.

– Det är ryggraden i det välfärdssystem som måste ha drivkrafter för arbete för att kunna finansiera alla utmaningar vi står inför med åldrande befolkning, äldreomsorg, skolan, vården, allt det som vi vill finansiera, avslutade Anna Pettersson Westerberg.

Fotnot: Klockan 10.00 idag torsdag 20/4 visar Forum i SVT2 och SVT Play hela seminariet ”Pensionens dag – politiska utspel och konsekvenser”.

Kommentera