De fem pensionärsorganisationerna ställer sig bakom utredaren Mats Langensjös förslag att dagens fem AP-fonder sammanförs till en enda under ledning av en ny myndighet – Pensionsreservstyrelsen. - Vi delar utredningens uppfattning att en fond inte medför någon fara ur maktkoncentrationssynpunkt.
Staten ska ta ett större ansvar som garant för det allmänna pensionssystemet i stället för att i så stor utsträckning som nu göra pensionerna beroende av finansmarknaden med negativa effekter för de enskilda pensionärerna, anser de fem pensionärsorganisationerna i ett gemensamt remissvar på AP-fondsutredningen.
Utredningen har gjort en utmärkt genomlysning problemen som omgärdar AP-fonderna, tycker de fem rikstäckande organisationerna.
– Utredningens förslag till principer för mål, hantering och administration av AP-fonden eller Pensionsreservfonden tillstyrks i princip med de motiv som anges i utredningen, skriver pensionärsorganisationerna.
Därmed hamnar pensionärernas företrädare på samma sida som Pensionsmyndigheten, som förordar utredningens grundförslag. Svenskt näringsliv hör däremot till kritikerna som inte anser att förslagen med någon säkerhet leder till en effektivare förvaltning. Likaså är företrädare för AP-fonderna själva starkt kritiska.
Staten ska garantera
De fem pensionärsorganisationerna trycker vidare på att placeringsreglerna för fondkapitalet ska präglas av ”tydlighet och transparens och ett långsiktigt perspektiv”.
– Kapitalförvaltningen bör präglas av fokusering på nuvarande och blivande pensionärers intresse av bäst möjlig avkastning till rimlig risk, minimikrav kompensation för inflationen, vilket bör garanteras av staten.
Bryt finans-beroendet
Spekulationsmomenten i kapitalförvaltningen bör minimeras genom att nuvarande stora beroende av finansmarknaden och börsutvecklingen bryts, betonar pensionärsorganisationerna.
– Den internationellt definierade aktsamhetsprincipen bör tillämpas.
Oberoende revision
För att minska de stora variationerna i fondkapitalets värde, för säkrare avkastning och lägre administrationskostnader bör man överväga att placera ”en större andel av fondkapitalet i Riksgäldskontoret”.
Dock endast under förutsättning att placeringen ges grundlagsskydd, ett skydd som bör införas för hela AP-fonden.
En oberoende, löpande förvaltningsrevision av fonden är också nödvändig, anser pensionärsorganisationerna.
Samråd väntar
Betänkandet och remisserna på förslaget ska nu beredas av regeringen. Därefter sker samråd med Pensionsgruppen, med företrädare för de fem partierna bakom pensionsöverenskommelsen (C, FP, KD, M, S).
Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se
AP-fonderna
Utredningen heter Buffertkapitalutredningen och har beteckningen SOU 2012:53 (dnr Fi 2012/3047). Du hittar hela utredningen här.
- I det reformerade pensionssystemet har AP-fondens tillgångar en roll utöver att täcka årliga avgiftsunderskott.
- En stor nedgång i fondens orealiserade värde kan, liksom år 2008, bidra till att bromsen aktiveras två år senare såsom för år 2010.
- Efter en viss återhämtning beräknas bromsen snart bli aktiverad igen.
Källa: Pensionärsorganisationernas remiss
De fem bakom svaret:
SVERIGES PENSIONÄRSFÖRBUND, SPF
Karl-Erik Olsson
Ordförande
PENSIONÄRERNAS RIKSFÖRBUND, PRO
Curt Persson
Ordförande
SVERIGES PENSIONÄRERS RIKSFÖRBUND, SPRF
Jöran Rubensson
Förbundsordförande
RIKSFÖRBUNDET PENSIONÄRSGEMENSKAP, RPG
Sten-Gunnar Hedin
Förbundsordförande
SVENSKA KOMMUNALPENSIONÄRERNAS FÖRBUND, SKPF
Sam Sandberg
Förbundsordförande