Flera sjukdomar har inte bemötts med rätt vård under pandemin. Det visar en genomgång från Socialstyrelsen.
Betydligt färre patienter än tidigare har getts de vårdinsatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Av de 15 vårdområden som analyserats skiftar följsamheten mot riktlinjerna stort.
Genomgången visar också att skillnaden mellan regionerna är stor.
Oklart om orsaker
Sammantaget handlar det under förra året om runt 200 000 färre vårdkontakter där patienter inte har fått del av insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna.
– Det kan delvis förklaras av att det under pandemin har varit färre personer än tidigare som har besökt vården, och att vissa besök kan ha gjorts digitalt. Vården har också behövt göra andra prioriteringar och därför ställt in ett stort antal behandlingar, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Färre utredningar
När det gäller vården vid demens visar resultaten på en kraftig minskning av demensutredningar, som ska göras för att kunna ställa diagnos.
Under 2020 har omkring 2 100 färre personer genomgått en basal demensutredning, jämfört med 2019. Det motsvarar en minskning på 30 procent.
Kan försämras
Även utredningstiden har blivit längre än tidigare.
– En demensutredning är en förutsättning för att patienten ska kunna få sin diagnos och att man får rätt behandling. Om patienten inte får rätt behandling i tid kan det finnas en risk att det försämras framöver, säger Christina Broman.
Uppdämda behov
Vårdens sämre följsamhet till nationella riktlinjer får konsekvenser på sikt, konstaterar Natalia Borg, avdelningschef på Socialstyrelsen.
– All vård som uteblivit behöver inte tas igen, men på en del områden kan det ha byggts upp ett uppdämt vårdbehov.
Stora risker
Frågan nu är hur regionerna ska kunna kompensera för de uteblivna insatserna.
– Det är viktigt att utvärderingens resultat nu används som underlag i regionernas och kommunernas planering och hantering av de uppdämda vårdbehoven, säger Natalia Borg.
Undersökningen
Socialstyrelsens utvärdering omfattar astma, kol, diabetes, depression, demens, epilepsi, endometrios, hjärtsjukvård, missbrukssjukdomar, multipel skleros, Parkinsons sjukdom, palliativ vård, psoriasis, schizofreni, rörelseorganens sjukdomar, stroke och tandvård.
Underlaget till analyserna kommer från nationella kvalitetsregister och från Socialstyrelsens hälsodataregister och socialtjänstregister och från myndighetens dödsorsaksregister.
