Ett drygt år har passerat sedan Barbro Westerholm gick bort. Nu är tiden inne att ta hennes politiska gärning vidare.
Den 16 juni skulle Barbro Westerholm ha fyllt 91 år. För ett hedra hennes kamp mot inte minst ålderismen i det svenska samhället arrangerade Liberalernas riksdagsgrupp i måndags (17/6) en minnesföreläsning och ett panelsamtal i riksdagens anrika andrakammarsal.
Det kan bli en tradition, hoppas Malin Danielsson som är Liberalernas äldrepolitiska talesperson.
– Barbro Westerholm lämnade ett stort tomrum efter sig. Ett försök att ta hennes politiska arbete vidare är att skapa ett arrangemang som vi hoppas ska bli årligt, säger Malin Danielsson som också är ordförande i Liberala seniorer, en funktion hon fick ta över efter Barbro Westerholm.
– Barbro har varit min mentor i politiken och jag hade hoppats att hon skulle ha fått vara det under längre tid än vad som blev, sa Malin Danielsson till de närmare hundra åhörarna i riksdagen.
Den som fick hålla årets minnesföreläsning var Ingmar Skoog, seniorforskare vid Göteborgs universitet.
Alldeles för tidigt
Utöver att ta utgångspunkt i Barbro Westerholms starka förankring i forskning och redogöra för den så kallade H70-studiens snabbt växande bevis för hur nya generationer av äldre personer blir allt friskare och mer kapabla på allt fler områden berättade han om hur hans och Barbro Westerholms vägar korsats i kampen mot ålderism.
– Det var en chock för oss alla när Barbro gick bort. Det var alldeles för tidigt trots att hon var 89 år, det kändes som att hon hade så mycket kvar att göra, sa Ingmar Skoog som berättade om hur han och Barbro kom att framträda många gånger tillsammans, inte minst i samband med pandemin.
Pandemin
– Vi hade många diskussioner om hur man buntade ihop 70-plussarna till en enda skör grupp med lika stor risk. Så var det ju inte. Den stora risken löpte de som bodde på särskilda boenden och hade hemtjänst.
Till det kom besöksförbuden i äldreomsorgen. Något som Barbro Westerholm och Ingmar Skoog kritiserade hårt och som med facit i hand visade sig vara meningslöst, poängterade Ingmar Skoog i sitt anförande.
I ett uppföljande panelsamtal deltog förutom Ingmar Skoog också SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson, som i sitt förflutna som politiker mött Barbro Westerholm i många sammanhang, och journalisten och författaren Ingrid Kinne Lindgren som skrivit två böcker med Barbro Westerholm. De båda hade många personliga bilder och minnen att förmedla.
Formulerade agendan
Eva Eriksson berättade bland annat om Barbro Westerholms tidiga engagemang i AGE som samlar Europas äldreorganisationer och som då liksom nu kräver ett ”Europa för alla åldrar”.
– Många av de krav som hon formulerade då är fortfarande helt centrala. Som ordförande i SPF grundlade Barbro också den agenda med äldrepolitiska krav som vi driver idag.
Definierade ålderism
Tillkommer hur hon formulerade ålderismens problem på olika områden och kraven på förändring, inte minst en bredare och vassare lagstiftning mot åldersdiskriminering i arbetslivet, något hon också fick igenom efter många års hårt påverkansarbete.
– Barbro lyckades definiera och beskriva ålderismen så att vi alla förstod. Hon gjorde oss medvetna om detta etiska och samhällsekonomiska gissel. Inte minst vågade hon tala om det i de salonger där man fattade ålderistiska beslut, sa Eva Eriksson.
Saknas kunskap
Panelen lyfte ett stort antal saker som måste drivas hårt för att Barbro Westerholms vision om ett åldersvänligt och ickediskriminerande samhälle ska bli verklighet.
Ingrid Lindgren, som på Barbro Westerholms önskan skrev klart deras gemensamma bok ”Bort med ålderismen”, tryckte på betydelsen av att fler lär sig att känna igen hur diskrimineringens ansikten ser ut.
– Det saknas kunskap om ålderism och hur den tar sig uttryck. Lärare, vårdpersonal och journalister är några särskilt viktiga grupper som behöver utbildning och förståelse i hur åldersindelat det svenska samhället faktiskt är.
Måste markera
Det krävs en tuffare attityd när den diskriminerande hållningen visar sitt ansikte.
– Det ska kännas förbjudet att tala illa om ålder, sa Ingmar Skoog och hänvisade till hur vi ser på sexistiska och rasistiska tillmälen.
– På samma sätt ska vi vara mycket snabbare att slå ner på ålderismen när vi stöter på olika ålderistiska uttryck.
Publiken fick tillfälle att ställa frågor och göra personliga inlägg. Någon pekade på att politisk oenighet med Barbro Westerholm snarare hade fördjupat deras relation än tvärtom. En annan lyfte fram hennes stora och kanske avgörande betydelse för att djur ses och används som en resurs inom äldreomsorgen.
Många aspekter av Barbro Westerholms person och inflytande kom fram under seminariets två timmar. Hennes gärningar och avtryck har påverkat så mycket av svensk samhällsdebatt att seminariet i riksdagen kan förväntas vara starten på att mer metodiskt ta tillvara hennes arv.
Idéer – och krav
Malin Danielsson sammanfattade dagen med att den lyft fram många av Barbro Westerholms idéer – men också relevanta krav att ställa i dagens politiska värld, till exempel på att lagstiftning mot åldersdiskriminering behöver skärpas.
Hon pekade också på vikten av att samverka över generationsgränser och underströk betydelsen av att bita ifrån när äldre utsätts för nedsättande omdömen och attityder bara för att de är äldre.
Att läsa om Barbro Westerholm
Ingrid Kinne Lindgren har skrivit två böcker tillsammans med Barbro Westerholm, dels ”Om att aldrig ge upp” (2021) dels ”Bort med ålderismen” (2023).
