Ingen vet hur många äldre som egentligen vill flytta till särskilt boende.
De sjuka äldre blir fler men politikerna ser till att platserna på särskilt boende blir färre. Under 2000-talet har kommunerna tagit bort 32 000 platser.
I höstas rapporterade Senioren att allt fler äldre som passerat biståndsbedömningens nålsöga och beviljats plats i särskilt boende ändå inte får något boende att flytta till.
Nästan 5 000 gamla människor drabbades under 2016, enligt siffror från Ivo, Inspektionen för vård och omsorg. De hade då väntat tre månader eller ännu längre på den beviljade platsen.
Saknas statistik
Hur många äldre totalt som idag står i kö – alltså även de som ännu inte är uppe i tre månaders väntetid – vet man inte. Det finns ingen sådan nationell statistik.
Det finns heller inget svar på frågan om hur många äldre som har ansökt om att få flytta till särskilt boende men som fått nej av sin kommun.
Socialstyrelsen hänvisar till var och en av landets 290 kommuner som ”brukar” ha en egen statistik.
Många hemtjänsttimmar
Det kan alltså handla om tiotusentals personer som anser sig behöva komma till ett tryggare boende med vård och omsorg, men som nekas detta.
Däremot finns en post i Socialstyrelsens statistikdatabas för hemtjänst med rubriken ”50 timmar i månaden eller dygnet runt”. I december 2016 fanns här 39 762 personer med så mycket hemtjänst.
– Det är ett lika känt som kritiserat faktum att många kommuner låter sina biståndsbedömare uppmuntra äldre att acceptera hemtjänst och att avstå från att söka särskilt boende eftersom det ändå skulle bli avslag, kommenterar Gösta Bucht, SPF Seniorernas sakkunnige i vård- och omsorgsfrågor.
”Ett oskick”
Hur många av de 39 762 personerna som hellre skulle ha velat bo i ett särskilt boende går alltså inte att säga.
– Det är ett oskick för det ger bilden av att äldre hellre vill ha hemtjänst än plats på ett bra särskilt boende, säger Gösta Bucht.
– Det är också så att hundratusentals svårt sjuka äldre hamnar i akutsjukvården flera gånger varje år för att hemtjänst och hemsjukvård inte är tillfyllest.
Text: Jan Arleij
