Ojämlik hjärtvård i landet

Risken för att dö i hjärtinfarkt ökar med stigande ålder. Hur bra vård du får beror dock på var du bor. Bäst vård får patienterna i Västervik.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. I dag lever 1,4 miljoner svenskar med någon form av hjärt- och kärlsjukdom.
Den akuta hjärtinfarktsvården i Sverige håller dock hög klass och dödligheten i hjärtinfarkt sjunker. Sedan 1996 har dödligheten halverats. Ny forskning, ny teknik och bättre medicinering räddar allt fler liv.

Fler överviktiga och feta

29 958 personer drabbades av hjärtinfarkt 2012. Bland de 8 300 människor som avled var 60 procent äldre än 80 år. Bland de som drabbas ökar andelen överviktiga och feta. Även andelen med högt blodtryck ökar.

Vården beror på var du bor

Men kvaliteten på vården varierar kraftigt i landet. Förklaringen är olika arbetsmetoder. Det visar Hjärt-Lungfondens senaste rapport.
Swedehearts kvalitetsindex, ett mått på vården vid sjukhus som tar emot hjärtinfarktpatienter, visar att Västervik, Nyköping och Västerås har bäst vård, medan Gällivare ligger sämst till. Registret omfattar hela vårdkedjan, det vill säga åtgärder från den akuta vården till förebyggande åtgärder som sätts in efter hjärtinfarkten. Det rör sig bland annat om hur snabbt tilltäppta kranskärl vidgas och hur stor andel patienter som får kärlvidgande och blodtryckssänkande mediciner efter en hjärtinfarkt.

 

Brister i förebyggande arbete

När det gäller de förebyggande åtgärderna, sluta röka, regelbunden träning, sänkta nivåer för blodtryck och kolesterol, är skillnaderna inom landet också stora.
Vid en sammanvägning av de fyra åtgärderna ovan är bilden nedslående. Inget sjukhus lever upp till samtliga mål. Lund och Ystad ligger bäst till. Här når 30 procent av patienterna målet. Sämst är situationen i Uppsala och Falun. Här når endast några få procent av patienterna målet.
– Eftervården har inte blivit så mycket bättre. Endast tolv procent av sjukhusen når eftervårdsmålen. Här finns ett delat ansvar. Patienterna måste förstå att eftervården är viktig och sjukvården måste följa upp medicinering, kontrollera att den har avsedd verkan och erbjuda hjälp, säger Ulrica Klettner, kommunikationschef på Hjärt-Lungfonden.

 

Få tränar i Motala

När det gäller kolesterolvärdet lyckas 38 procent av sänka det till rätt nivå ett år efter hjärtinfarkten. Trelleborg och Malmö klarar sig bäst medan Norrtälje och Visby är sämst i klassen.
Bilden är likartad när det gäller träning. Variationerna är stora runt om i landet. I Lund deltar så många som 80 procent av patienterna i ett träningsprogram ett år efter en hjärtinfarkt. I Västerås deltar 75 procent i ett träningsprogram. I Helsingborg och Motala deltar endast några procent av patienterna.

 

Svårt att fimpa

När det gäller rökning har många patienter svårt att fimpa för gott. 61 procent hade slutat röka vid den första uppföljningen. Ett år senare rökte 55 procent av patienterna. I Piteå är patienterna bäst på att fimpa. Här hade nästan 80 procent slutat röka ett år efter hjärtinfarkten. Karlshamn och Örebro ligger sämst till. Mindre än 40 procent av patienterna hade slutat röka här.

 

Välj ambulans

Var femte hjärtinfarktpatient tar sig till sjukhus på annat sätt än ambulans. Vid en hjärtinfarkt är tiden dyrbar. Ju snabbare det tilltäppta kärlet kan öppnas desto större är chansen att minimera skadan på hjärtat. I Kronoberg och Jämtland tar sig 90 procent av patienterna till sjukhus med ambulans. På Gotland är människor minst benägna att åka ambulans. Här väljer 30 procent av patienterna annat färdmedel.

Text: Peter Söderlund

Kommentera