Staten ska under 2025 betala tillfälliga satsningar för att beta av köer till starr-, höft- och framfallskirurgi. Det föreslår regeringens utredare Anna Nergårdh.
Regeringen gick till val på att korta vårdköerna. Men när över halva mandatperioden passerat är köerna fortsatt långa och i vissa fall och på vissa områden ökande.
Regeringens egen utredning, den så kallade behovsutredningen, konstaterar till och med att väntetiderna till vården är ”längre än någonsin”.
På måndagen (20/1) presenterade behovsutredningen ett delbetänkande. Syftet: att med engångsinsatser under året snabbt kunna minska väntetiderna inom operationer för höftledsprotes, framfall och grå starr.
– Vi ser ett behov av ett nationellt ansvar för att korta väntetiderna i hela landet. Regeringen kommer också inom kort att presentera en rad åtgärder för att öka vårdkapaciteten där dagens förslag utgör en viktig del, lovade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
Tanken är alltså att regionerna ska ersättas med statliga pengar i slutet av året och summan ska vara direkt kopplad till antalet utförda operationer inom de tre områdena.
Förslaget beräknas kosta staten sammanlagt 314 miljoner kronor.
Kritiska företagare
Även operationer som regionerna låter privata vårdgivare utföra ska omfattas av engångssatsningen. Men Vårdföretagarnas egen organisation är kritisk till upplägget:
– Det är mycket oroande att utredaren föreslår att pengarna ska gå via regionerna. Det riskerar bara att medlen hamnar i regionernas ekonomiska svarta hål och används till annat och inte kommer de väntande patienterna som idag står i långa köer till del, säger förbundsdirektör Antje Dedering i en kommentar.
Vissa risker
– Ingen regering oavsett politisk färg vill möta väljarna i ett val med växande vårdköer. Denna mandatperiod riskerar att bli fyra ytterligare förlorade år för Sveriges väntande patienter. Avgörande kommer nu vara att regeringen agerar snabbt – och gör rätt vägval – först då kan vi se vårdköer som minskar.
Läkarförbundet ser både för- och nackdelar med förslaget.
– Det är positivt att sjukvården ges extra resurser. Samtidigt ser vi en risk för att diagnosfokuserade insatser kan leda till undanträngning av patienter som egentligen har högre medicinsk prioritet. Patienter med mer komplexa behov får inte tillgång till engångsinsatser, säger Lars Rocksén, 1:e vice ordförande i Läkarförbundet och ledamot i utredningens referensgrupp.
Fortsätter utreda
Behovsutredningen fortsätter sitt arbete fram till maj 2026. I uppdraget ingår att se över dagens vårdgaranti och att föreslå hur patienter med särskilt stort behov av kontinuitet inom den specialiserade vården kan få tillgång till en fast läkarkontakt.
Så ska vårdköerna kortas
- Satsning på vård/diagnosgrupper: Engångsutbetalningar till regionerna för att öka antalet operationer inom specifika diagnosområden, såsom höftledsprotes, framfall och grå starr.
- Satsning på infrastruktur: Förbättringar av vårdens infrastruktur för att öka kapaciteten och effektiviteten.
- Satsning för att frigöra kapacitet: Åtgärder för att sluta utföra vård utan patientnytta, exempelvis artroskopisk kirurgi vid artros, för att frigöra resurser till annan vård.
I augusti 2024 hade 89 435 personer väntat längre än vårdgarantins gräns på en åtgärd eller operation inom den specialiserade vården.
Källa: Behovsutredningen
