Vad tycker egentligen SPF Seniorerna när det gäller vård och omsorg? Nu finns ett program som gör det tydligt.
En rad motioner på kongressen 2023 ville se ett nytt vårdpolitiskt program som SPF Seniorerna skulle kunna använda för att påverka landets politiker på alla nivåer.
Ombuden höll med och gav förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram programmet till kongressen i juni 2025.
Nu är det alltså klart. Ett 25-sidigt dokument som kartlägger sjukvårdens och äldreomsorgens brister ur äldres synvinkel kommer att läggas på kongressens bord när ombud och förbundsstyrelse samlas på Färingsö utanför Stockholm den 2–4 juni.
– Vi hoppas och tror att det här kommer att göra skillnad, säger Monica Ulfhielm som tillsammans med förbundsstyrelsekollegorna Ann-Christine Baar och Ann Hedberg Balkå har arbetat fram programmet. Vi har tagit med de områden som är viktigast för oss seniorer inom sjukvård och äldreomsorg. Och de är många.
– Men vi har också valt att lyfta in det viktiga förebyggande perspektivet och vad som behövs inom hälsovården.
Programmet vänder sig till tre grupper.
- Beslutsfattare på nationell nivå. Regering, riksdag, myndigheter och intresseorganisationer ska inte behöva undra var SPF Seniorerna står.
- Företrädare i SPF Seniorernas distrikt och föreningar som ska utforma sina egna program för påverkansarbete på regional och kommunal nivå.
- Alla medlemmar som vill och behöver känna till organisationens ståndpunkter.
– Det är förstås väldigt viktigt att programmet är bra förankrat när det når ombuden inför kongressen och det tror jag att det är.
Hur har ni arbetat för att välja ut vad som ska tas upp i programmet?
– Vi frågade redan förra våren om just det på en distriktsordförandekonferens. Vi har också rest ut till olika distrikt och föreningar som så önskat och berättat om arbetet. När förslaget sedan blev klart gick det i höstas på remiss till alla distrikt.
14 av 26 distrikt har svarat. Det har blivit grönt ljus från så gott som alla håll.
Det nya programmet skiljer sig från det nu gällande på så sätt att de frågor som tas upp i det nya programförslaget behandlas och beslutas på nationell nivå, medan det nuvarande även behandlar frågor som beslutas på regional och kommunal nivå.
– Syftet är att distrikt och föreningar ska utforma egna program baserade på det nya nationella men anpassat till de regionala och kommunala förutsättningarna, säger Monica Ulfhielm.
Det händer ständigt nya saker inom vården och omsorgen. Politikerna tillsätter utredningar i parti och minut. Nya lagar stiftas, exempelvis förändras socialtjänstlagen i år. Så hur håller man ett vårdprogram aktuellt?
– För att det ska vara ett levande dokument måste det uppdateras löpande i sina faktadelar och justeras i förslag som hunnit bli överspelade. Hittills har förbundsstyrelsen stått för det när det har varit påkallat, säger Monica Ulfhielm.
Pandemin har vässat kraven
Det nya politiska programmet är en karta över vårdlandskapets brister och tillkortakommanden där de drabbar äldre som hårdast.
Tonen är skarp men inte konfrontatorisk. Kraven inte desto mindre tydliga – och de är många.
Programmet listar dem metodiskt, på område efter område – från kompetensförsörjning och arbetsmiljö, välfärdsteknik och digitalisering, hälsofrämjande åtgärder och förebyggande hälso- och sjukvård till ojämlik vård och åldersdiskriminering. Hörsel och syn, mun- och tandhälsa, läkemedelsanvändning och palliativ vård får också sitt.
När det kommer till den ojämlika och ojämställda vården skräder man inte orden även om den sakliga tonen alltid bibehålls:
”SPF Seniorerna anser att individuella medicinska bedömningar ska vara avgörande för vilka vårdinsatser som sätts in i varje enskilt fall. I stället är det faktorer som geografi och kronologisk ålder som avgör vilken vård du får.”
Arvet efter pandemin ger eko i programmet som påminner om Coronakommissionens och IVO:s (Inspektionen för vård och omsorg) slutsatser. Den medicinska vården på särskilda boenden och i den kommunala hälso- och sjukvården brister fortfarande stort.
För att samverkan mellan kommunal och regional hälso- och sjukvård ska kunna förbättras måste något göras åt att läkare och sjuksköterskor som förväntas arbeta tillsammans inte har samma huvudman.
”Sjukvården har splittrats i ett A- och B-lag när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård och omsorg. De äldre har hamnat i B-laget…”
Ett första steg för att stärka den medicinska kompetensen skulle vara att förbättra gällande samverkansavtal för läkarmedverkan i den kommunala sjukvården och omsorgen.
SPF Seniorerna trycker också på vikten av att patienter får rätt att lista sig direkt till en fast namngiven läkare.
I programmet lyfter man fram sakliga bevis för hur samhället fortsätter att misslyckas med avgörande delar:
”Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterade så sent som 2024 att bara en av tre patienter har en fast kontakt på sin vårdcentral. Andelen med fast läkarkontakt på särskilt boende kan inte kartläggas då det saknas data (!).”
Utmaningarna är många. Programmet pekar exempelvis ut hur äldre får vänta för länge på akuten, med liggsår och uttorkning som vanliga följder. Parallellt med detta minskar antalet specialister på äldres sjukdomar trots att andelen äldre ökar.
En annan trend som behöver brytas gäller vårdvalet. Programmet är glasklart: Patientens valmöjligheter i vården måste stärkas. Idag går utvecklingen åt motsatt håll. Receptet: ett nationellt vårdvalssystem.
SPF Seniorerna underkänner dagens system med 21 regioner. I stället föreslår man sex regioner och en ökad statlig styrning. En effekt skulle bli en mer jämlik vård över landet.
Ska man nå målen med det som kallas god och nära vård – vilket handlar om ”ett personcentrerat förhållningssätt med fokus på samverkan mellan regioner och kommuner, där primärvården utgör navet” – så krävs en ökad statlig styrning.
Även i livets slutskede sker en åldersdiskriminering. Det konstaterar programmet i det avsnitt som tar upp hur den palliativa vården fungerar. Inte heller denna vård ges jämlikt över landet. Programmet tar avslutningsvis upp den kanske svåraste frågan av alla, den om rätten att få avsluta sitt liv.
Här har förbundsstyrelsens i skrivande stund inte satt ner foten. Hur skrivningen slutgiltigt blir avgör kongressens ombud.
