Regeringen har fastställt riktåldern för pension för 2029 till 67 år. Det meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på regeringens hemsida.
Flera höjningar kopplat till pensionsåldern har börjat gälla vid årsskiftet. Motiveringen är att det ska upprätthålla pensionsnivåerna i pensionssystemet.
Till exempel har lägsta ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad pension höjts från 62 till 63 år och åldersgränsen för när man kan börja ta emot garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg från 65 till 66 år.
En annan åldersgräns gäller rätten att stanna kvar på jobbet som har höjts från 68 till 69 år.
– Äldres erfarenhet och kompetens är ofta förbisedd i Sverige. Jag uppmanar alla arbetsgivare att tillvara ta den kompetens som finns hos sina mest erfarna medarbetare, säger Anna Tenje i en kommentar.
Beslutet som presenterades igår (30/5) är en bekräftelse på den riktålder man tidigare lagt fram för premiäråret 2026, 2027 och 2028.
– Att vi lever allt längre, är friska och aktiva är naturligtvis väldigt positivt. Fler år som pensionär innebär dock att den intjänade pensionen ska räcka över en längre tid och för att få en god ekonomisk tillvaro är det därför avgörande att arbetslivet förlängs, säger Anna Tenje.
Ska styra
Riktåldern för pension är alltså den som ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna.
Tanken är att riktåldern ska höjas stegvis.
Därför beslutar regeringen om riktåldern varje år – men tillämpas först sex år senare.
Prognos behövs
Det gör att yngre personer inte kan veta vilken riktålder som kommer att gälla när de närmar sig pensionsåldern.
Men varje år görs prognos på riktålderns utveckling, vilket som kan ge vägledning kring vilken ålder man kan ta ut pension.
Enligt Pensionsmyndigheten kommer den som är född 1958 och 1959 att kunna få garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg först när man fyller 66 år.
För den som är född 1957 eller tidigare gäller fortfarande 65 år.
Regeringen föreslår att förordningen träder i kraft den 1 juli 2023.
