Nya krav: pensionssystemet måste utvärderas i grunden

Trycket på regeringen att göra en grundlig utvärdering av pensionssystemet ökar. Nu ställer sig också PRO bakom kravet som SPF Seniorerna fört fram sedan i höstas.

– Det är mycket positivt att PRO tar tydlig ställning för att en utvärdering av pensionssystemet nu är absolut nödvändig. Ju fler vi blir som står bakom kravet desto bättre, säger SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam.

Det var i samband med internationella kvinnodagen den 8 mars som PRO gjorde sin markering.

– Pensionssystemet är ohållbart och måste ses över samtidigt som det behövs akuta åtgärder för de med allra lägst pension. 225 000 äldre svenska pensionärer lever under EU:s fattigdomsgräns, enligt den senaste prognosen från Pensionsmyndigheten. 135 000 av dessa är kvinnor, skrev organisationen på sin hemsida.

SVTs Rapport berättade på tisdagskvällen att andelen fattiga äldre har ökat dramatiskt sedan 2006. I dag lever nästan en kvarts miljon pensionärer i Sverige under EU:s fattigdomsgräns.

– Jobbskatteavdraget bidrog till att få upp den här andelen. När de som förvärvsarbetade blev rikare, då blev andelen fattiga pensionärer större, förklarade Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Men det är också bromsens tillslag 2010, 2011 och 2014 som har gjort att ännu fler hamnade under fattigdomsstrecket.

Nu kräver såväl PRO som SPF Seniorerna att regeringen agerar snabbt.

– Vi har satt igång ett arbete med syftet att komma med konkreta förslag som ska ge framförallt kvinnor med de lägsta pensionerna ett ekonomiskt tillskott. Det handlar både om akuta åtgärder, som ska kunna genomföras snabbt, och förändringar som på längre sikt kommer att öka jämställdheten bland äldre. Vår förhoppning är att presentera dessa förslag innan sommaren 2015, skriver PRO på sin hemsida.

SPF Seniorerna har under hösten och vintern i en rad debattartiklar pekat på att pensionssystemet inte levererar som utlovat.

– Pensionssystemets primära syfte måste vara att ge människor en rimlig pension. För trots EU:s högsta sysselsättningsgrad, flest år i arbetslivet och att vi går i pension sent så är svenska pensionsnivåer på väg mot EU-botten. Pensionssystemet garanterar inte, tvärtemot dess syfte, ekonomisk trygghet, varken för dagens eller för framtidens pensionärer, skrev Christina Rogestam på Aftonbladets debattsida.

– Det är mycket allvarligt att pensionssystemets grundprinciper inte uppfylls: pensionerna följer inte löneutvecklingen utan tvärtom halkar pensionerna efter år efter år. Bromsen slår till och sänker pensionerna trots att inget extremt inträffat och skillnaden i pensionskuvertet på att ha arbetat och inte ha arbetat är liten. Detta vet dessutom ansvariga politiker.

Som veteranen.se tidigare berättat listade SPF Seniorernas ordförande en lista på åtgärder och konkreta krav, framförda den 3 november på Göteborgs Postens debattsida:

•    Pensionssystemet är underfinansierat. Dess inkomstsida behöver förstärkas så att bromsen inte slår till igen. Tänkbara lösningar är att höja pensionsavgiften, överföra premiepensionen till inkomstpensionssystemet eller att pensionsavgifter över intjänandetaket går till pensionssystemet och inte som skatt till staten. Eller en kombination av dessa.

•    Finansiell stabilitet för staten överordnas ekonomisk trygghet för den enskilde. Pensionssystemet måste balansera finansiell hållbarhet med ekonomisk trygghet för individen. Pensionärerna kan inte ensamma få ta hela bördan vid en kris, utan det bör göras solidariskt av hela befolkningen. Bromsens negativa effekter måste bort.

•    Pensionerna följer inte lönerna. Att stärka finansieringen av systemets inkomstsida är avgörande. Men även den så kallade normen, som innebär att den årliga förändringen av inkomstindexen sänks med 1,6 procent, bör minskas eller avskaffas. Särskilt för ATP-pensionärerna som missgynnats kraftigt av normen bör detta beaktas.

•    Kopplingen mellan arbete och pension syns inte i pensionskuvertet. Det är orimligt att den som arbetat hela livet får en pension som bara ligger ett par hundralappar högre än en garantipensionär.

•    AP-fonderna fungerar inte som buffertfond. Om ett års beräknade börsuppgång inte förverkligas så sänks pensionerna. När 258 miljarder kronor överfördes från AP-fonderna till statsbudgeten i slutet på 1990-talet lovades att överföringens storlek inte senare skulle riskera att sänka pensionerna. I dag vet vi att detta bidragit till att bromsen slagit till. Överföringen bör omprövas.

– Vi har också framfört kraven direkt till socialförsäkringsministern på regeringens pensionärskommitté nyligen, berättar Christina Rogestam. Tyvärr var responsen svag. Alltså får vi försöka höja våra röster lite till, och ju fler som tar i desto närmare ett genombrott kommer vi.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Kommentera