En genomsnittlig svensk har vid 67 års ålder cirka 90 procent av den inkomst man hade vid 60 års ålder. Det framhåller Alecta i en ny analys.
Med studien försöker Alecta få ”det stundtals negativa tonläget i pensionsdebatten” att mildras.
Metoden är att beräkna helheten i stället för bara allmän pension och tjänstepension, som är brukligt.
Äldres inkomster består nästan alltid av mer än allmän pension, argumenterar Alecta och exemplifierar med att mer än nio av tio anställda i Sverige har en tjänstepension, och sju av tio pensionärer får någon form av skattefinansierad förmån utöver den allmänna pensionen, som statliga tillägg, bidrag eller andra stöd.
– Medan de flesta studier som gjorts bara ser till rena pensionsinkomster mäter vi i den här studien vad som totalt sett landar i pensionärernas plånböcker efter skatt. Då framträder en delvis ny bild av de äldres ekonomi, säger Staffan Ström, pensionsekonom vid Alecta, i en kommentar.
Pensionsbolaget Alecta levererar flera andra perspektiv som vänder på begreppen. Till exempel hävdar man att pensionärers inkomster har blivit rejält mycket bättre över tid.
Det är Alecta
Bolaget är den tredje största ägaren och en av de största investerarna på Stockholmsbörsen. I Europa är man det femte största pensionsbolaget.
Alecta tar hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner och 35 000 företag i Sverige. Bolaget är kopplat till Svenskt Näringsliv.
Alecta uppger att bolagets viktigaste uppgift är att se till så att tjänstepensionerna växer och att arbeta för att ”fler ska få del av tryggheten med en tjänstepension”.
Dagens 67-åringar har 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med 67-åringar för tolv år sedan. Varje årskull pensionärer får högre inkomster än tidigare årskullar, hävdar man i rapporten.
Analysen visar också att det förekommer fattigdom bland äldre men att det är vanligare i andra åldersgrupper och andra kategorier än pensionärer, exempelvis bland ensamstående mammor, utrikes födda och hushåll med utrikesfödda barn.
Fem år
Det här är några huvudresultat i rapporten:
- För den som varit låginkomsttagare i 60-årsåldern är inkomsten vid 67 års ålder så mycket som 116 procent av inkomsten vid 60 år.
- Höginkomsttagare får däremot 90 procent av den tidigare lönen. Det är tjänstepensionen som bidrar starkt till att höginkomsttagare trots relativt låg kompensationsgrad från allmän pension ändå har 90 procent av de inkomster de hade tidigare i arbetslivet.
- Siffrorna vid 67 års ålder påverkas av att vissa väljer att ta ut all sin tjänstepension under bara fem års tid, vanligtvis mellan 65 och 70. Men även efter 70 ser det bättre ut än många tror – vid 72 års ålder har en genomsnittlig svensk 77 procent av inkomsten vid 60 år.
En annan slutsats i analysen är att färre än hälften av svenskarna går i pension från en tillvaro där de försörjt sig uteslutande genom arbete.
Cirka häften av de nyblivna pensionärerna kommer alltså från arbetslöshet, deltidsarbete eller långtidssjukskrivningar – med kraftigt sänkt inkomst som följd.
Alla sorters inkomster
I årets analys har Alecta fokuserat på svenskar födda 1954 och analyserat deras inkomster vid 67 års ålder jämfört det med vad de fick i plånboken när de var 60 år.
Motivet för urvalet är att vid 60 års ålder har i stort sett ingen börjat ta ut pension och vid 67 år har i princip alla gjort det.
Beräkningarna i årets rapport bygger på inkomstuppgifter för tre miljoner människor och gäller alla sorters inkomster: pensionsinkomster, privat pensionssparande, kapitalinkomster och arbetsinkomster.
Eller som Alecta uttrycker det: En knapp majoritet har åren före pensioneringen livnärt sig på olika former av bidrag och transfereringar eller en blandning av sådana inkomster och arbetsinkomster.
Olika andel
Alecta har alltså studerat hela det system som bidrar till äldres inkomster, ur låg-, mellan-, respektive höginkomsttagares perspektiv.
Då får alla inkomstgrupper cirka 90 procent eller mer av sin tidigare inkomst vid 67 års ålder, summerar Fredrik Palm som är produkt- och analyschef på Alecta.
– Det som skiljer dem åt är främst hur stor del av den totala inkomsten som kommer från allmän respektive tjänstepension och från övriga inkomster, och såklart hur mycket pengar de får i plånboken.
Stora skillnader
Det är stora skillnader i kronor och ören mellan de olika grupperna.
– Orsaken till att vissa äldre har väldigt låga inkomster finns inte i pensionssystemet utan i arbetslivet, eller snarare ”icke-arbetslivet”, hävdar Fredrik Palm.
– Det kan exempelvis bero på långvarigt deltidsarbete eller långa perioder utan deklarerade inkomster. En annan orsak kan vara ett arbetsliv i anställningar utan tjänstepension.
”Alecta förvrider debatten”
SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson är kritisk till Alectas sätt att räkna.
– Det blir konstiga jämförelser. Om man lägger till andra inkomster till pension, alltså om de behövs för att få upp inkomsterna, då är det ett bevis på att pensionerna inte räcker.
Att sätta sådana bilder riskerar också att förvränga den viktiga debatten om pensioner, menar Anna Eriksson.
– Utifrån Alectas studie kan man inte dra några som helst slutsatser om pensioner, eftersom Alecta också lägger in andra typer av inkomster efter pension – som höjer den delen trots att till exempel arbetsinkomster är mycket ojämnt fördelade bland seniorer. Dessutom ingår sociala ersättningar före pension, trots att pension i regel sätts i relation till heltidslön i Sverige och i internationella studier, vilket sänker den delen i jämförelsen.
När vi diskuterar lönenivåer generellt eller i avtalsrörelsen adderas inte yrkesarbetandes barnbidrag, sparande, bostadsbidrag, sociala ersättningar med mera till lönerna, konstaterar Anna Eriksson.
– Så varför skulle det göras för pensioner?
Pensionsfrågor är komplexa och att som Alecta jämföra äpplen med päron kommer dessvärre inte att öka kunskapen eller debattnivån i denna fråga, fortsätter Anna Eriksson.
– Resultaten kan inte användas för att bedöma pensionsnivåer eller hur pensionssystemet fungerar, tvärtom.
SPF Seniorerna har vid flera tillfällen påpekat att det är av vikt att det också tas fram mått som visar pensionsnivån över tid i stället för att fokus ligger strax efter pensioneringen.
– Vi har också visat att varaktig låg ekonomisk standard är betydligt vanligare bland seniorer, medan till exempel unga studenter inte längre har låga inkomster efter 1-2 år.
Som exempel visar rapporten att 67-åringar i genomsnitt har 90 procent av den inkomst man hade vid 60 års ålder.
– Denna siffra inkluderar alla inkomster, alltså allmän pension, tjänstepension, privat sparande, bidrag och arbetsinkomster, poängterar Anna Eriksson.
