Den svenska coronastrategin får åter igen kritik. ”Kvacksalveri på folkhälsonivå”, skriver Olof Ehrenkrona på Svenska Dagbladet efter att ha läst Statsvetenskaplig tidskrifts tjocka specialnummer om Sveriges agerande under pandemin.
Coronakommissionen har tidigare redovisat att strategin att skydda de äldre inte lyckades och att det fanns ett tydligt samband mellan samhällsspridningen av smittan och de höga dödstalen på äldreboenden.
Biträdande hälsodirektören i Norge, Espen Nakstad, har nyligen kommit ut med en bok där han riktar hård kritik mot de svenska myndigheterna och menar att Folkhälsomyndigheten ägnat sig åt så kallad ”cherry-picking”, det vill säga att myndigheten valde fakta som styrkte de egna slutsatserna och valde bort andra som inte gjorde det.
598 sidor tjockt specialnummer
I somras kom Statsvetenskaplig tidskrift ut med ett specialnummer på 598 sidor som går igenom hur Sverige agerat under pandemin.
Olof Ehrenkrona på Svenska Dagbladets ledarsida har läst numret och konstaterar att kritiken är hård även där.
I en av texterna skriver Martin Lindström, professor i socialmedicin, följande:
”När det gällde själva strategin ställdes således inga eller obetydliga krav på vetenskaplig evidens. Å andra sidan ställde FHM synnerligen höga krav på evidens vad avser många skyddande åtgärder som till exempel munskydd, masstestning och smittspårning.”
Stängde ner den vetenskapliga debatten
Martin Lindström menar vidare att Folkhälsomyndighetens självtillräcklighet stängde ner den vetenskapliga debatten.
Så här skriver Olof Ehrenkrona:
”Han (Martin Lindström) är välgörande tydlig på flera avgörande punkter. Den första att FHM hade fel om smittans art och egenskaper redan från början. Den andra att åtgärderna som aldrig sattes in hade betydelse för det fortsatta förloppet. Den tredje att det är rätt att jämföra oss med Norden som smittspårade testade och karantänsatte”
