Alla vanliga vårdbehov ska klaras av på vårdcentralen. Det är tanken bakom förändringen ”God och nära vård” som nu rullas ut i Sverige. Med start redan i sommar.
Varannan svensk lever i dag med en långvarig sjukdom. En fjärdedel lever dessutom med två eller fler sjukdomar samtidigt. Det som dödade oss för 30 år sedan överlever de flesta i dag.
Till det kommer demografin. På tio år kommer antalet 80-plussare att öka med 47 procent.
Det är bakgrunden till den stora förändring som just nu sker inom svensk sjukvård. Drivkraften handlar om att få samhällets resurser att räcka till.
– För den som lever med komplexa och kroniska tillstånd måste hela livet fungera. Då krävs det att vården möter upp på ett nytt sätt, säger reformens huvudarkitekt, läkaren och forskaren Anna Nergårdh som utrett frågan sedan 2017.
Reformen som kallas ”God och nära vård” bygger på fyra hörnstenar:
- Vi ska inte tvingas åka till sjukhus, utan vården ska komma hem till oss. Hemsjukvården ska byggas ut.
- Varje patient ska ha en fast vårdkontakt som intresserar sig för hela människan och inte för en åkomma i taget.
- Vården ska vara mer fokuserad på vad patienten själv vill och behöver. Personcentrerat är begreppet för dagen som alla talar om.
- Vården ska bli mer förebyggande, bland annat genom att vi blir bättre på att ta hand om oss själva i tid.
Kommuner och regioner står för vården i Sverige. Lisbeth Löpare Johansson är sjuksköterska och Sveriges Kommuner och Regioners samordnare för förändringen. Hon beskriver skiftet så här:
– Patienten får en starkare ställning när vården i större utsträckning utgår från varje persons behov. För patienten innebär det att man blir en aktiv medskapare till i stället för en passiv mottagare av vårdens tjänster.
Ett stort steg tas nu vid halvårsskiftet. För första gången finns en beskrivning av primärvårdens grunduppdrag inskrivet i hälso- och sjukvårdslagen.
Då slås det fast vad vi kan förvänta oss av primärvården. Den ska:
- kunna hantera alla vanligt förekommande vårdbehov
- se till att vården är lätt tillgänglig
- tillhandahålla förebyggande insatser
- samordna olika insatser för de som behöver det
Vad betyder allt här för exempelvis den som bor på särskilt boende?
– Den personen kommer att känna sig mer involverad, och tydligare få frågan Vad är viktigt för dig? säger Anna Nergårdh.
Anna Nergårdh
Ett av reformens ledord är ett av SPF Seniorernas klassiska deviser – inflytande. Dialog ska in och traditionella, tröga, patriarkala maktstrukturer ska ut.
Det här öppnar stort för ökad seniorpåverkan, menar Anna Nergårdh.
– Det här är det stora tillsammans-uppdraget! Alla aktörer måste samverka och se till det gemensamma målet.
För att reformen ska fungera behövs delaktighet, från patientföreningar till seniororganisationer, anser Anna Nergårdh. Det är drömläge att säga vad man vill.
– Primärvården skulle kunna samverka med föreningslivet som ju finns i människors närmiljö. Det finns mycket stora utvecklingsmöjligheter där.
Via sina föreningar och pensionärsråd har SPF Seniorerna ett ypperligt tillfälle att kräva att vara med och påverka förändringarna, säger hon.
– Man kan verkligen bidra genom att tala om att vi vill vara en aktiv part i omställningen och kräva att få formulera vad vi behöver.
Inte bara Sverige
En likartad förändring pågår i många andra länder runt om i världen, inte minst i våra nordiska grannländer. Världshälsoorganisationen WHO har pekat ut kursen: sjukvårdssystemen behöver utgå från en mer personcentrerad vård. Det kommer att främja mer hälsosamma liv och ett större välbefinnande för alla i alla åldrar, säger man.
Under arbetet har hon ofta funderat över vårdens ineffektivitet. Vad har vi tappat, eller kanske aldrig riktigt haft med trots alla medicinska framsteg? frågar hon sig och minns när hon skulle påbörja utredandet.
Anna Nergårdh har kvar den första skissen på ett kollegieblock med målbilden. Hon plitade ner färdplanen i fem ord – ”god vård och nära vård”.
”God vård” för att det är ett juridiskt reglerat begrepp i hälso- och sjukvårdslagen och täcker in jämlik, tillgänglig och effektiv vård.
”Nära vård” för att betona vikten av att tillhandahålla vård nära människor, inte bara geografiskt nära, utan med upplevelsen av närhet.
Primärvård är vårdcentralen, men inte bara det, säger Lisbeth Löpare Johansson. Det kan också vara särskilt boende, eller korttidsboende eller hemsjukvård som man får i hemmet.
Vad betyder det konkret för den enskilde?
– Våra insatser i hemmet ökar. Vi kommer se mer av att vårdcentralen möter upp på nya sätt i hemmet. Det har hänt mycket i den vägen under pandemin. Man kan få ett sår omlagt, ett samtal, kanske ett digitalt möte.
Ett annat bra exempel är enligt Lisbeth Löpare Johansson den så kallade Borgholmsmodellen som Senioren skrev om i höstas.
Borgholmsmodellen handlar just om att bryta det onda mönstret med hemsjukvårdspatienter som bollas mellan kommunen och länssjukhusets akutmottagning utan att vårdcentral alls finns med i spelet. I stället försöker man enligt distriktsläkaren och modellens uppfinnare Åke Åkesson åstadkomma en ”tät och sömlös samverkan” mellan hemsjukvård, hälsocentral, ambulanssjukvård och hemtjänsten.
När kommer då den stora förändringen att vara klar?
– När vi presenterade vår målbild och färdplan i vårt första betänkande juni 2017 så ritade vi upp färdplanen som en omställning på en tioårsperiod, säger Anna Nergård.
6 miljarder i år och 6 miljarder förra året. Det har regeringen gett SKR (Sveriges kommuner och regioner) för att de ska stödja omställningen i kommuner och regioner.
