Äldres hörselnedsättningar är ett växande och brådskande folkhälsoproblem.
Om det var en rad regionpolitiker, forskare och företrädare för arrangerande hörselvårdsföretaget Audika överens under Almedalsseminariet ”Slå inte dövörat till”.
Jonas Brännström, docent i audiologi vid Lunds universitet och leg. audionom, la en inledande kunskapsgrund.
– Om vi har nedsatt hörsel måste vi anstränga oss mer, använda mer kognitiva resurser, för att höra vad som sägs, och då har vi också mindre resurser att bearbeta, lagra, förstå informationen med.
Drar sig undan
Det i sin tur kan leda till att man undviker att göra vissa saker. Det kan till exempel kännas alltför krävande att gå på restaurang, och kanske även att äta middag hemma hos någon.
– Konsekvensen blir ofta att jag inte kan delta, även om jag behöver det som människa.
En tilltagande isolering medför stor fara för hälsan.
– Vi ser att hörselnedsättningar ökar risken för demens kraftigt, ibland med uppemot nio gånger.
Många drabbade
Det är stora grupper som berörs. En av sex svenskar har nedsatt hörsel, och en av tre som fyllt 65 år är drabbad.
Samtidigt tycks man i allmänhet inte riktigt vilja kännas vid problemet. I genomsnitt väntar drabbade i åtta år innan de söker behandling för sina besvär.
– Det här blir dyrt för samhället och naturligtvis mycket allvarligt för individen. Att vara social ökar våra chanser att leva längre, sa Jonas Brännström.
Kunskap krävs
SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson fanns också på plats i panelen. Hon tryckte på ett stort behov av förbättrad geriatrisk kunskap i primärvården om äldre med hörselproblem ska få rätt bemötande.
Politiker från tre regioner berättade om sina erfarenheter av vårdvalets betydelse för att kunna erbjuda hörselvård i tid.
Fler audionomer
Arrangerande Audikas VD Eva Halén slog ett slag för val fritt val-reformens betydelse för ökad tillgänglighet till hörselkliniker, något som Per Einarsson (KD), regionråd i Skåne bekräftade för sin region.
Samtidigt behövs fler audionomer för att kunna möta behoven. Syn- och hörselinstruktörer är också en lika viktig som hotad yrkesgrupp.
– Frågan i sin helhet behöver komma upp i samhällsdebatten, också i det kognitiva perspektivet av exempelvis ökad risk för att utveckla demenssjukdom, sa Eva Halén.
