Pensionerna kan höjas med hjälp av AP-fonderna. Det sa socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) på SKPF Pensionärernas kongress.
Förra veckan höll SKPF Pensionärerna, kommunalpensionärerna, sin kongress i Bålsta norr om Stockholm. Pensionerna var ett hett ämne och socialförsäkringsministern gjorde ett gästspel med ett halvt besked.
– Vi tittar just nu på att finansiera höjningen av pensionssystemet via AP-fonderna, sa Ardalan Shekarabi till ombuden, men utan att konkretisera närmare.
Att förstärka det underfinansierade pensionssystemet med buffertpengar ur AP-fonderna kan ge högre pensioner på sikt.
– Men vi vill också ha en lösning som höjer pensionerna för dagens pensionärer.
– Vi har stabilitet i AP-fonderna och det går att höja pensionsavgiften. Och då kan det också finnas möjlighet att höja pensionerna för dem som är pensionärer i dag.
Flera åtgärder
Förra året höjdes garantipension och bostadstillägg. Nu under hösten betalas inkomstpensionstillägget ut, framhöll Shekarabi.
– Vi har flera steg till som vi måste ta om vi ska komma upp i en rimlig pension, sa Ardalan Shekarabi, rapporterar SKPF Pensionärernas nätupplaga av Här & Nu.
Inga besked
Byråchefen för Re-Think, Petter Odmark, som fått i uppdrag av Ardalan Shekarabi att utreda en höjning av pensionsavgifter vill inte kommentera om AP-fonderna utgör en del av förslaget, skriver nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner.
Han ger heller ingen tidpunkt för när utredningen väntas bli klar.
Till hösten
Ardalan Shekarabi betonade att unga och gamla måste göra gemensam sak för att skapa nödvändigt tryck i pensionsdebatten.
– En höjning av pensionsavgiften är ett viktigt steg som vi har att lösa i Pensionsgruppen. Om vi lyckas kan vi ha ett förslag på bordet till hösten, sa Ardalan Shekarabi till SKPF Pensionärernas kongressombud.
Tveksam åtgärd
SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson önskar mer information från Ardalan Shekarabi och Pensionsgruppen, för att kunna göra en bedömning.
SPF Seniorerna har tidigare pekat på att förstärkta pensioner bör finansieras genom de cirka 110 miljarder kronor netto årligen, ämnade för socialförsäkringsändamål men som i stället går som skatt till staten, och som kommer från den allmänna löneavgiften och från pensionsavgifterna ovanför taket.
SPF Seniorerna framhåller i nya boken ”Trygg pension – ett pålitligt pensionssystem och rimliga pensioner” att det vore olämpligt att röra i AP-fonderna eftersom riskerna för bromsen då ökar i framtiden.
Eventuella utdelningar från AP-fonderna är en teoretisk möjlighet och inget som någon kan räkna med. Det är inte säkerställt att alla dagens eller framtidens pensionärer kan ta del av sådana. Därför är det ingen solid lösning på grundproblemen, de skulle inte alls kunna täcka de stora behov av förstärkta pensioner som finns, menar SPF Seniorerna.
Till för att stabilisera
AP-fonderna är allmänna pensionsfonder som funnits i Sverige sedan 1960-talet. De har ändrat karaktär, numrering och inriktning genom åren.
De fem viktigaste AP-fonderna idag (Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte) är så kallade buffertfonder, och ingår som en mindre del av inkomstpensionssystemets tillgångar. Sjunde AP-fonden förvaltar det fonderade kapitalet i premiepensionssystemet.
AP-fonderna har till uppgift dels att utjämna svängningarna mellan pensionsavgifter och pensioner och dels att bidra med avkastning till pensionssystemet på längre sikt.
Från och med 2009 och cirka 25 år framöver kommer utbetalade pensioner att överstiga inbetalade avgifter. Under större delen av tiden kommer en ”normal” avkastning att täcka underskottet.
Vid utgången av december 2020 förvaltade AP-fonderna tillsammans 1 652 miljarder kronor.
Källa: Wikipedia
