Var tredje person över 84 år äter antidepressiva. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Det är första gången som personer över 84 år ingår i rapporten – sedan 2022 frågar Folkhälsomyndigheten om hälsan också bland dem.
Rapporten bekräftar vad man tidigare känt till om att de äldsta männen i högre grad än yngre åldersgrupper tar livet av sig.
Men undersökningen av 84-plussarna ger en delvis ny bild av hur den psykiska ohälsan slår.
– Tidigare rapporter har visat att personer mellan 65 och 84 mår bra. Men nu ser vi att både den psykiska och fysiska hälsan är sämre i den allra äldsta gruppen, säger Hillevi Busch, doktor i psykologi och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Rapporten visar att befolkningen tar ut allt mer antidepressiva läkemedel. Högst andel finns bland de som är 85 år och äldre.
I den gruppen har 36 procent av kvinnorna och 24 procent av männen hämtat ut antidepressiva läkemedel minst en gång under 2022.
Äldre är olika
– Det är viktigt att vi får den här nya helhetsbilden som ett första steg i hur vi ska arbeta förebyggande på ett effektivare sätt och komma närmare en mer jämlik psykisk hälsa, säger Hillevi Busch som skrivit rapporten.
– De äldsta grupperna är givetvis heterogena, det ser olika ut bland olika grupper av äldre. Nu får vi mer statistik på detta vilket gör att vi bättre kan studera det successiva åldrande och hur det påverkar den psykiska hälsan.
Piller i stället
Trots att många äldre kämpar med psykisk ohälsa får de mer sällan vård inom psykiatrin, konstaterar Folkhälsomyndigheten.
– Det är en högre andel av de unga som får psykiatrisk specialistvård vilket skulle kunna innebära att de får andra behandlingar som terapi medan äldre i högre utsträckning får läkemedel, säger Hillevi Busch.
Traditioner
Inte heller det är egentligen någon nyhet. Ålderismen i samhället förs ofta fram som en förklaring.
– Man kan tänka sig att många i den äldsta gruppen inte har samma vana att prata om psykisk ohälsa som de yngre, de har inte ord för det på samma sätt och kan behöva stöd i att uttrycka sina känslor.
Varför drabbas då så många äldre av psykisk ohälsa?
– Med ökad ålder följer omständigheter som kan utmana vår psykiska hälsa, som när vänner eller närstående dör, försämrad kroppslig hälsa och minskad funktionsförmåga, säger Hillevi Busch.
– Att närma sig livets slut kan också väcka existentiella tankar kring livet och döden.
Läs mer här
Rapporten ”Psykisk hälsa och suicid i Sverige – Statistik om nuläge och utveckling fram till 2022” ger en sammanfattande och aktuell lägesbild av psykisk hälsa och suicid, och beskriver utvecklingen under 2000-talet.
Bland de yngsta och äldsta kvinnorna finns högst andel med allvarlig psykisk påfrestning, något som kan betyda att man har ett psykiatriskt tillstånd.
De äldsta kvinnorna har även högst uttag av antidepressiv medicin.
Samtidigt är det äldre män som har de högsta suicidtalen.
För många, inte minst äldre, är ensamhet och isolering ytterligare en viktig orsak till psykisk ohälsa.
Hillevi Busch understryker samtidigt att det är en hög andel av de äldsta som har ett gott psykiskt välbefinnande.
– Det visar att statistiken är komplex.
Världsdagen för psykisk hälsa
Infaller den 10 oktober varje år. World Foundation of Mental Health och Världshälsoorganisationen (WHO) står bakom dagen.
Syftet är att öka medvetenheten om frågor kopplade till psykisk hälsa.
I Sverige uppmärksammas dagen av myndigheter, organisationer, regioner och kommuner. Årets tema är att psykisk hälsa är en mänsklig rättighet.
Källa: Folkhälsomyndigheten
