När människor diskrimineras på grund av ålder kränks ofta FNs grundläggande mänskliga rättigheter. Det kommer inte längre att passera obemärkt förbi i Sverige.
Det säger Fredrik Malmberg, direktör för nya statliga myndigheten Institutet för Mänskliga rättigheter (IMR).
– I Sverige har man inte tydligt lyft hur äldre åsidosätts på olika sätt när det gäller mänskliga rättigheter. Det är ett underskattat problem. Här finns en hel del att göra.
Efter många års diskussioner har Sverige – som ett av de sista länderna i Europa – inrättat myndigheten som till skillnad från alla andra myndigheter ska vara oberoende av regeringen.
Att myndigheten ska stå fri från all styrning och påverkan från regeringen är själva förutsättningen för att den ska kunna granska hur de grundläggande mänskliga rättigheterna verkligen efterlevs i Sverige.
– Vi styr själva vad vi tittar närmare på, och hur vi gör det. Den ram som finns är de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har ställt sig bakom, säger Fredrik Malmberg.
Varför behövs ni?
– Grunden är att man i FN för mer än 30 år sedan insåg att det är otroligt viktigt att säkerställa att man i varje enskilt land granskar att man verkligen efterlever de mänskliga rättigheterna.
Räcker det inte att FN riktar kritik?
– Nej, man insåg att varje land behöver sin egen instans som står fri från landets regering, men samtidigt är en offentlig institution med en lagligt reglerad uppgift att göra granskningarna.
Den ökända svenska ålderismen blir ett av myndighetens viktigaste fokus. Under ett så kallat dialogmöte i höstas med företrädare för äldre, bland annat SPF Seniorerna, om vård och omsorg fick Fredrik Malmberg och hans medarbetare en tydlig bild av hur äldre upplever sig diskriminerade.
– Man pekade bland annat på att äldre ofta beskrivs som en svag grupp som måste omhändertas. Det blev särskilt tydligt under pandemin att man ses som objekt i stället för subjekt. Det här reagerade man på ur ett rättighetsperspektiv, säger Fredrik Malmberg, som beskriver dialogmötet som oerhört värdefullt för IMR.
– Man tycker också att det saknas en förståelse just för att äldre faktiskt också har mänskliga rättigheter.
Sverige är inte unikt. I ett flertal länder granskar IMRs motsvarigheter samma problem – hur man ser på och behandlar äldre särskilt när det kommer till vård och omsorg.
– Utifrån att vi blev uppvaktade av äldres företrädare om specifikt det här problemet och att många andra länder har börjat jobba med samma problematik är det angeläget att läget granskas också i Sverige.
– Det blir intressant att jämföra hur man i andra länder tar sig an frågan om hur man kan stärka äldres rättigheter.
Fredrik Malmberg har tidigare varit barnombudsman under åtta år.
– Jag kan se likheter i känslan som barn kunde beskriva för mig då och hur äldre beskriver nu hur man behandlas och ses på. Detta som handlar om att man talas förbi, inte får information och inte görs delaktig fullt ut. Det är något som går igen och nog är det märkligt att det finns sådana beröringspunkter i beskrivningarna.
Anser du att ålderismen kränker äldres mänskliga rättigheter?
– Ja, det gör den. När den faller ut som diskriminering av äldre är det absolut en fråga om kränkning av mänskliga rättigheter. När man inte ses som den individ man är utan i stället blir en del av ett kollektiv som samhället har förutfattade meningar om på olika sätt behöver vi agera.
Blir det en uppgift för dig och IMR?
– Ja, definitivt. Vi ska arbeta för allas mänskliga rättigheter och rollen är att övervaka hur Sverige efterlever både det som finns i vår egen grundlag men också i EUs stadgar och i FNs konvention om mänskliga rättigheter som Sverige ställt sig bakom. Alla dessa konventioner omfattar också äldre.
Ett konkret exempel som SPF Seniorerna ofta lyfter fram som ett extremt allvarligt exempel på åldersdiskriminering är att LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) upphör att gälla vid 66 års ålder. Därmed mister man rätt till omfattande assistans för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt och får i stället nöja sig med hemtjänst enligt Socialtjänstlagen. Goda villkor byts ner till så kallade skäliga.
– Den gränsen kan man verkligen fundera över. För vad är det som gör att du plötsligt inte ska ha den rättigheten som du har utifrån din funktionsnedsättning bara för att du just råkar vara äldre. Det är ett exempel på en fråga jag tänker att vi kommer att lyfta.
Ett tillfälle ges när IMR nästa år ska rapportera till FNs Funktionsrättskommitté om hur Sverige lever upp till vad man åtagit sig när det gäller mänskliga rättigheter.
– Om utgångspunkten är att du omfattas av LSS för att du har en funktionsnedsättning till följd av exempelvis en sjukdom som ALS är det egentligen inte någon skillnad på behov av stöd för att du har fyllt 66 år jämfört med om du hade varit ett par år yngre. Därför kommer vi att titta närmare på det här.
Detta är IMR
* Lagen om Institutet för mänskliga rättigheter trädde i kraft den 1 oktober 2022.
* Uppdraget är att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige.
* Institutet finns i Lund, där också Raoul Wallenberg-institutet för mänskliga rättigheter finns. Även Lunds universitet har specialiserat sig på mänskliga rättigheter.
* I budgeten för 2024 är regeringen tydlig: IMR ”har en central roll för att uppfylla målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter”.
Men IMR är inte en tillsynsmyndighet som IVO eller DO. Man kan inte gå in och driva enskilda ärenden.
Så vad kan ni då egentligen göra?
– Vår roll är att övervaka helheten i de konventioner som Sverige ställt sig bakom. Regeringen har ytterst ansvaret för att vi efterlever de konventioner Sverige har ratificerat. Vår uppgift är att granska att vi verkligen gör just det.
Och när Sverige inte gör det beträffande hur äldre behandlas?
– När vi finner brister kommer vi att inleda dialoger med berörda myndigheter. Vi kan också lägga förslag direkt till regeringen.
Fredrik Malmberg beskriver sina verktyg:
* Kommer det problematiska förslag i lagstiftningskedjan, exempelvis i remisser och utredningar, kommer IMR att markera invändningar.
* IMR lämnar också in rapporter när Sverige granskas närmare av FN. Under 2024 kommer äldres perspektiv att lyftas in i två rapporter, bland annat den om funktionsrätten.
* Egna undersökningar, som den nu påbörjade om äldres mänskliga rättigheter inom vård- och omsorg.
– En till viktig sak är att IMR varje år ska lämna en årsrapport till regeringen med en bedömning av situationen. Här förväntas IMR lägga skarpa förslag. Riksdagens konstitutionsutskott kommer att diskutera årsrapporterna.
Men hur vet vi att äldres rättigheter försvaras i rapporterna?
– Äldres perspektiv kommer definitivt att vara med. Men ännu mer i den rapport som kommer 2025, då vi hunnit göra klart vårt pågående arbete om vård och omsorg. Där kan man förvänta sig att vi ger regeringen ett antal skarpa rekommendationer.
SPF seniorerna: ”Äldres rättigheter behöver bli mer synliga”
I Sverige framstår perspektiv på mänskliga rättigheter som ovant och relativt frånvarande, säger SPF Seniorernas samhällspolitiske chef Martin Engman.
Men det har blivit mer framträdande tack vare EU och den kamp som föregått för barn och personer med funktionsnedsättning, menar han.
– Äldres mänskliga rättigheter i Sverige behöver nu synliggöras och förklaras. Både för äldre själva och för andra, säger Martin Engman.
Vad hoppas SPF Seniorerna att IMR ska bidra med när det gäller äldres intressen?
– Även om institutet är nytt och litet har det en stark och oberoende ställning. Det är intressant att det som tema för sin allra första utredning har valt just äldres mänskliga rättigheter, särskilt inom vård och omsorg.
SPF Seniorerna kommer noga att följa IMRs arbete.
– Jag ser mycket fram emot institutets iakttagelser, analys och slutsatser, säger Martin Engman.
Sverige under lupp
Sverige granskas just nu av FN på två områden där det finns konventioner som Sverige har ställt sig bakom – dels när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning, dels när det gäller rättigheter som handlar om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
– Båda dessa konventioner omfattar naturligtvis också äldre, säger Fredrik Malmberg.
Regeringen har redan gett sina rapporter men under våren ska IMR lämna sina två så kallade alternativrapporter där man beskriver sin bild av läget i Sverige.
– Här kommer vi att ta upp frågor som rör brister i efterlevandet av rättigheter som är viktiga även ur ett äldreperspektiv, säger Fredrik Malmberg.
Till det kommer årsrapporten där äldres situation inom vård och omsorg kommer att behandlas. Den ska vara klar senast 1 april.
– Här kommer vi bland annat att titta på hur rätten till vård säkerställs, säger Fredrik Malmberg.
