- Ålderismen har alltför länge nonchalerats av politiken. Jag hoppas verkligen att en diskussion om mänskliga rättigheter i äldreomsorgen kan ändra på det.
Det sa SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson när nya rapporten ”Hemma är någon annanstans” diskuterades i en webbsänd paneldebatt på onsdagen (2/10).
Rapporten som har gjorts av Institutet för mänskliga rättigheter, IMR släpptes samtidigt med FNs internationella äldredag den 1 oktober.
Den pekar ut en rad områden inom äldreomsorgens särskilda boenden där grundläggande mänskliga rättigheter kränks eller helt åsidosätts.
Det är viktig kunskap som kommer i rätt tid, menade Eva Eriksson.
– För oss är rapporten ett väldigt viktigt dokument. Att syna äldres situation i särskilda boenden öppnar för många frågor om hur ålderism och bristande mänskliga rättigheter drabbar äldreomsorgen som helhet.
Ny möjlighet
En djupare debatt är helt avgörande för att kunna öka allas medvetenhet om hur illa ställt det faktiskt är i välfärdslandet Sverige när det gäller äldres mänskliga rättigheter i äldreomsorgen, fortsatte Eva Eriksson.
– Har man inte en pågående diskussion i ett samhälle om ett missförhållande så påverkar det också vilka lagar och förordningar och strukturer vi bygger upp. Då tränger sig diskrimineringen och ålderismen in i beslutsfattandet. Det här visas i rapporten och därför har vi nu fått nya möjligheter att diskutera och komma vidare.
Äldreomsorgen står sig visserligen väl i en internationell jämförelse, och mycket har blivit bättre, poängterade Håkan Jönson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
– Men det behövs ett nytt tänkande för ett nytt sätt att se på äldreomsorgen. För det tar vi ofta utgångspunkt i rättighetskonventionen för funktionsnedsättningar.
– Inom funktonsrättsrörelsen som vi ser som en förebild är man mycket bättre på att prata om att ´det här är våra rättigheter´ och ´vi ska kunna leva som andra´. Så vilka är då de andra? Det är den frågan som är intressant. Jag tror inte att pensionärer i allmänhet nöjer sig med att exempelvis duscha en gång i veckan, eller att man alltid väljer att samlas kollektivt för att gå en promenad.
Svag lag
PRO Globals expert Alfhild Petrén betonade vikten av att äldreomsorgen bör omfattas av en rättighetslagstiftning och inte som idag en svagare skyldighetslagstiftning.
– Den skyldighetslagstiftning vi har för äldreomsorgen och välfärden i stort tenderar att objektifiera snarare än lyfta fram individen.
Paneldiskussionen tog utgångspunkt i rapportens konkreta exempel från äldreboendenas vardag. Ett citat ur rapporten: ”Om jag larmar för att jag är kissnödig så kan jag få vänta två timmar och då är det för sent.”
– Den hjälpbehövande som är kissnödig men lämnas två timmar på natten känner att ´jag är inte så mycket värd´. Man skulle aldrig göra så i något annat sammanhang. Det förminskar individen och det förstärker lidandet, inte bara det fysiska, sa Alfhild Petrén.
Blir förminskad
Eva Eriksson talade om att ålderismens förminskande av äldre bäddar för övergrepp. Hon målade en bild av dagens verklighet:
– Den äldre anpassar sig för att man vill vara snäll mot den stressade personalen och de andra som bor där. Samtidigt blir man inte tillfrågad om vem man är och vad man kan, och hur man kan vara aktiv och bidra.
Vi kan inte ha det så här i vårt samhälle längre, fortsatte Eva Eriksson.
– Man måste förtydliga ålderismen så att alla förstår att vi bär den på våra skuldror. Den innebär ett sorts övergrepp på individer.
Nytt perspektiv
Håkan Jönson betonade att det nya med rapporten är perspektivet, att den kretsar kring äldres rättigheter.
– Kommer man in på ett äldreboende så skapas en möjlighetshorisont, där man ser sig själv som del på ett boende. Vi börjar jämföra på ett konstigt sätt. Den som fått vänta två timmar kanske blir bemött med att ´alla får vänta två timmar´. Då blir det lokalt sett inte en orättvisa. Därför behöver vi ett tydligare rättighetsperspektiv, så att man som ny på ett äldreboende i stället möter mer av en rättighetshorisont.
Lokal rättvisa
Äldreomsorgen behöver diskuteras mer utifrån exakt den synvinkeln. Det sker sällan eller aldrig idag.
– Äldreomsorgen är så stor, den blir sin egen värld. Det som händer då är just det att om man till exempel säger att man vill duscha varje dag så bemöts man med att ´det är ju ingen annan som kan göra det här´. Det som uppfattas som rättvisa etableras därmed lokalt.
