Gymnasieutbildade män och högskoleutbildade kvinnor påverkas i högst utsträckning av skattelättnaderna som ska få oss att arbeta efter 65-årsdagen.
”Det finns ett samband mellan när makar går i pension, vilket antyder att det kan finnas ett extra värde av gemensam fritid.” Det skriver Lisa Laun i rapporten ”Om förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för äldre” från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Hon har undersökt hur sysselsättningen bland 65+ påverkats av jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för äldre.
Lågutbildade och kvinnor påverkas minst av de riktade skattelättnaderna. Högutbildade och egenföretagare är de som påverkas mest. Och det är framför allt bland männen man ser effekterna, menar Lisa Laun, som skrivit rapporten.
Att skattelättnaderna inte fått större genomslag hos låginkomsttagare kan bero på att det helt enkelt inte är särskilt lönsamt för låginkomsttagare med garantipension att arbeta efter 65. Till detta kommer att arbetslöshet är vanligare bland lågutbildade. Och eftersom rätten till arbetslöshetsersättning upphör vid 65 års ålder väljer den som är arbetslös vid 65+ att gå i pension, snarare än att leta efter ny sysselsättning.
Resultaten av undersökningen visar dock en positiv effekt på sysselsättningen i urvalsgruppen. Totalt har skattelättnaderna bidragit till att nästan fem procent fler av de som jobbade åren innan 65-årsdagen har sysselsättning även under året närmast efter 65-årsdagen. Det motsvarar en ökning på 1,5 procentenheter. Räknar man bara männen så har sysselsättningen ökat mer, 2,4 procentenheter.
Men trots att sysselsättningen bland äldre har ökat efter reformerna så är ökningen än så länge för låg för att bära sig. Kostnaden för den sänkta arbetsgivaravgiften och det större jobbskatteavdraget är högre än vinsterna rent ekonomiskt.
”Resultaten i rapporten tyder på att reformer av de allmänna pensionssystemen inte är den enda åtgärden som kan påverka utträdet ur arbetslivet. En annan åtgärd är att ändra incitamenten i inkomstskattesystemet, som direkt påverkar förtjänsten av arbete. Ur ett statsfinansiellt perspektiv är kostnaden förmodligen lägre för att ändra reglerna i pensionssystemet än för att introducera riktade skattelättnader.
Reformer som syftar till att uppmuntra individer som är tillräckligt friska att fortsätta arbeta kan dock vara enklare att genomföra än tvingande regler för ett senarelagt arbetsmarknadsutträde.”
Lisa Laun uttrycker även att det är mycket möjligt att det ökande beteendet att arbeta längre kan få andra goda effekter på lång sikt. Hon nämner inte hur i rapporten, men man vet bland annat att människor har stort behov av mening och sammanhang för att må bra, och att många kan få detta behov uppfyllt genom sitt arbete. Det skulle i sin tur kunna leda till färre depressioner, och depressioner har starkt samband med demens som innebär stora kostnader för samhället.
Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se
