Pensionärerna förlorade stora belopp när bromsen sänkte pensionerna 2010, 2011 och 2014. Men alla som arbetade tjänade många miljarder på att bromsen slog till. UPPDATERAD.
Det avslöjades på Pensionsmyndighetens pressträff 9 februari. Nu ska orättvisan rättas till. Men pensionärerna får aldrig tillbaka sina förlorade pengar.
Pensionsmyndigheten redovisade att den nya förändringen kommer att synas i det årliga orange kuvertet som snart börjar skickas ut.
Förändringen går ut på att pensionsrätterna inte längre ska kunna skrivas upp mer än vad de skulle ha gjort om bromsen aldrig hade slagit i överhuvudtaget. Men så har alltså skett.
Orsaken är att pensionssystemet hittills har fungerat så att systemet i goda tider återhämtar värdet av sänkningar av pensionärernas pensioner och löntagarnas pensionsrätter. Men av systemtekniska skäl har pensionsrätterna då förstärkts mer än vad som hade behövts för att neutralisera nedgångarna.
Det är en pensionsrätt
Varje år som man arbetar och betalar skatt sparar man till sin allmänna pension genom den pensionsavgift som betalas in.
Den sammanlagda pensionsrätten är 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomst, varav 16 procent går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen.
Pensionsgrundande inkomster är inkomster av arbete och ersättningar från socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.
När bromsen slår i sänks inte bara pensionerna utan också värdet av pensionsrätterna. När pensionssystemet i goda tider automatiskt återställer värdet av pensionerna och pensionsrätterna har de senare kompenserats mer än pensionerna. Detta har som beskrivs i artikeln inträffat 2010-2013, men stoppas från och med 2014.
Pensionärerna får inte tillbaka det bromsen tog av pensionerna 2010, 2011 och 2014.
Löntagarna får behålla värdet av det under åren 2010-2013 ”uppumpade” återställda värdet av pensionsrätterna.
Har tjänat miljarder
När balanseringssystemet i pensionssystemet aktiverades i och med att bromsen slog i första gången 2010, och sedan dess vid ytterligare två tillfällen skrevs alltså pensionsrätterna för löntagare upp. Pensionsmyndighetens pensionsexpert Arne Paulsson säger att det kan röra sig om uppemot 2 000 kronor per person och år under 2010-2013, alltså totalt 8 000 kronor.
Multiplicerar man 8 000 kronor med antalet individer som tjänat in pensionsrätt under perioden handlar det sannolikt om åtskilliga miljarder.
– Ja, det är klart att det blir mycket stora belopp, konstaterar Arne Paulsson.
Under 2013 tjänade enligt Pensionsmyndigheten 5,5 miljoner personer in till pensionsrätt för inkomstpension.
Om man antar att fem miljoner individer under perioden 2010-2013 har fått 1 000 kronor vardera ”för mycket” i pensionsrätt skulle summan bli fem miljarder. (Så reagerar SPF Seniorerna: ”Absurt”)
Löntagarna skulle med det exemplet ha fått sina pensionsrätter uppskrivna med fem miljarder mer än vad som skulle ha skett om bromsen aldrig slagit in.
Trodde inte bromsen skulle slå i
Redan när pensionssystemet konstruerades i början av 2000-talet insåg man att effekten skulle kunna bli den som nu har inträffat.
– Men man hade ingen praktiskt hanterbar lösning på problemet. Dessutom ansåg man då att det var högst osannolikt att bromsen överhuvudtaget skulle slå i, säger Arne Paulsson.
– Men den förändring som nu görs innebär i alla fall att systemet blir rättvisare mellan de som tjänar in pensionsrätt och de som är pensionärer.
Ingen granskning
Riksdagen beslutade förra året om förändringen som nu ska minska eller ta bort orättvisan.
Propositionen handlade om att utjämna bromsens effekter över tid, något som pensionärsorganisationerna kritiserade hårt.
Den del som belyste problemet med att löntagarna har tjänat på att bromsen slår i tycks ha gått medierna förbi.
Kanske fanns heller inte incitament för riksdagspartiernas politiker att väcka debatt i frågan. Sex partier stödjer det ofta hårt kritiserade pensionssystemet inom ramen för den parlamentariska Pensionsgruppen.
Miljarder upp i rök – för pensionärerna
Frågan är hur många miljarder som landets pensionärer gick miste om under 2010, 2011 och 2014 till följd av bromsen.
2013 beräknade Svenska Dagbladet med hjälp av Pensionsmyndigheten att mellan åren 2010–2018 väntas bromsen sänka inkomstpensionerna med totalt cirka 85 miljarder kronor före skatt.
För åren 2010–2014 konstaterades att bromsen tog drygt
31 000 kronor av snittpensionären, pengar som har gått helt förlorade för pensionärerna.
– Ja, så är det, säger Arne Paulsson. De pengarna kommer inte att betalas tillbaka.
Läs mer: ”Bromsens verkningar absurda” säger SPF Seniorernas ordförande
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
Så fungerar bromsen
Pensionssystemet finansieras helt och hållet med inbetalda avgifter. Pensionsavgiften ligger fast över tiden. Det vill säga, varje år avsätts samma del av lönen till pensionen.
För att systemet ska fungera krävs att inkomsterna från avgifterna i kombination med de tillgångar som redan finns i buffertfonden (AP-fonderna) kan finansiera pensionsutbetalningarna även på lång sikt.
Pensionssystemets skulder får inte bli större än tillgångarna. Skulderna består av de sammanlagda pensionsrättigheter som tjänats in och tillgångarna består till cirka 90 procent av de avgifter som löntagare och arbetsgivare betalar in. Resterande tillgångar utgörs av AP-fondernas kapital.
När skulderna är större än tillgångarna aktiveras en automatisk balansering (bromsen) vilket innebär att pensionerna räknas om (sänks).
Källa: Pensionsmyndigheten
