En halv miljon pensionärer får maxbeloppet på 1 000 kronor när det nya garantitillägget sjösätts.
Det meddelade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S), Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar och Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi på en pressträff på måndagen (31/1).
I november förra året – strax innan Magdalena Andersson tillträdde som statsminister – nådde Socialdemokraterna tillsammans med V och MP en överenskommelse om att höja pensionerna.
Nu kom vissa preciseringar om det så kallade garantitillägget:
- Det som i dag har en allmän inkomstgrundad pension upp till 11 846 kronor i månaden får tillägget i år.
- 2023 kommer även de som har 12 000 kronor i månaden att få det.
- Tillägget trappas sedan ned successivt till de som har en pension på 14 500 kronor i månaden.
- Första utbetalningen kommer i augusti.
- Tillägget ska betalas ut automatiskt.
- Reformen är permanent. Den kommer 2023 att kosta 9,4 miljarder 2023.
- Sammantaget berörs drygt varannan pensionär, cirka en miljon personer.
Förslaget om reformen läggs fram till riksdagen i april. Först ska det ut på remiss.
Ardalan Shekarabi, som också är ordförande i Pensionsgruppen (S, M, C, L, KD):
– Det här är en ny förmån som ligger utanför Pensionsgruppen och pensionsöverenskommelsen. Jag hoppas verkligen att förslaget går igenom.
Ingen av de tre säger sig tro på någon politisk strid.
– Inget parti kan i dag blunda för behovet av höjda pensioner, sa Ardalan Shekarabi.
– Det blir en fråga i valet om övriga partier skulle sätta stopp för höjningen, sa Nooshi Dadgostar.
Vänsterledaren menade att förbättringen är den enskilt största som gjorts sedan pensionssystemet infördes.
– Det är den största pensionsreformen som presenterats i modern tid. Nu höjer vi golvet vilket sätter press uppåt på övriga pensioner att de också ska höjas. I grund och botten skulle vi behöva höja pensionerna för alla.
Finansieringen är oklar, vilket kritiserats av bland annat Centerpartiet.
– Vi återkommer med besked när vi lägger fram propositionen till riksdagen. Men satsningen ligger inom reformutrymmet, sa Ardalan Shekarabi.
En miljon pensionärer
Sammanlagt omfattas en miljon pensionärer av reformen.
I genomsnitt får man 700 kronor mer i månaden skattefritt.
Det maximala stödet på 1 000 kronor i månaden ska träffa de 500 000 pensionärer som har de lägsta pensionerna. Det gäller de som i dag har en allmän pension upp till cirka 11 800 kronor i pension i månaden som kan få ett tillskott på 1 000 kronor i månaden. Därefter blir det en avtrappning upp till 14 000 kronor. På pensioner över den nivån blir det inte något tillägg.
Enligt S, V och MP ska den som redan har bostadstillägg inte påverkas negativt. Tillägget utgår från den allmänna inkomstgrundade ålderspensionen vilket innebär att tjänstepension, kapitalinkomst och arbetsinkomster inte påverkar.
Märta Stenevi underströk att garantitillägget är en viktig jämställdhetsreform.
– Att höja de lägsta pensionerna är framförallt en jämställdhetsfråga. Tre fjärdedelar av de som kommer att få tillägget är kvinnor, betonade hon.
(Texten är uppdaterad 2/2)
”Alla partier måste återkomma”
– Det är positivt för de många pensionärer som har en låg pension att det kan bli ett tillskott till inkomsten. På tiden är det också att någon politiker medger att det är många, minst 1 miljon av landets pensionärer, som har en svag pension.
Det säger SPF Seniorernas förbundsordförande Eva Eriksson i en kommentar till det nya garantitillägget.
– Men för respektavståndet och systemets legitimitet, att arbete ska vara grunden för ens pension, är bidragsåtgärder som denna förödande. Tvärtom så minskar respektavståndet av detta nya garantitillägg. Det krävs istället breda åtgärder som tar tag i systemets grundproblem och som omfattar alla pensionärer, säger Eva Eriksson.
Eva Eriksson anser inte att det är en reform som presenteras, utan ytterligare ett lappande och lagande av ett system som behöver ses över i sin helhet.
– Vi utgår ifrån att partierna, alla partier, återkommer med vad man vill med pensionssystemet, utan att blanda in bidragsåtgärder eller skatter.
Faktum är att politiken annars tar stora risker.
– Politiken måste upphöra med att förstöra den sunda grundprincipen i systemet, nämligen individernas arbetsinsatser och inkomster under livet.
Bidragsåtgärder är inte en hållbar väg framåt.
– På andra sätt än genom arbetsinkomster och kontinuerliga översyner av systemet får man inte ett stabilt och långsiktigt pensionssystem, fastslår Eva Eriksson och SPF Seniorerna.
PRO välkomnar garantitillägget men betonar i sin kommentar att det ”inte minskar behovet att öka inbetalningarna till pensionssystemet – tvärtom.”
Organisationen Svenskt Näringsliv är kritiskt. ”Den pension man får måste ha en stark koppling till den lön man haft under arbetslivet. Regeringens förslag bryter denna koppling och det är dåliga nyheter för vårt pensionssystem”, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv till TT.
Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, säger till DN att förslaget strider mot två av pensionssystemets grundbultar: ”Det är svårt att ha någonting emot högre pensioner per se. Men sådana här tillfälliga förändringar som går via statsbudgeten, det går emot det tanken med pensionssystemet – att det ska bygga på livsinkomsten och att pensionerna ska finansieras av avgifterna till systemet”.
