Leksaker har blivit heta på auktionsmarknaden. En västtysk plåtleksak kan säljas för mer än 80 000 kr.
Barn har lekt i alla tider och spår av dessa lekar har hittats i utgrävningar runtom i världen. Från stenar formade som bollar och skallror av ben till små hus av lera och figurer föreställande människor och djur. I Japan finns snurror från cirka 3500 år före Kristus och vid utgrävningar längs Nilens och Tigris stränder hittade man små oxar av lera som tros ha tillverkats flera årtusenden före vår tideräkning. Fantasirikedomen har varit stor och leksakerna tillverkats av det material som fanns tillgängligt.
Det var först under 1700-talet som en större leksaksindustri växte fram. Århundradet därpå började det masstillverkas leksaker på fabriker i Europa. Tyskland var leksakslandet nummer ett. Bara i Nürnberg fanns det i slutet av 1800-talet flera hundra företag som tillverkade tennsoldater, dockor, tåg och andra roliga föremål för de allra minsta. Tyskland behöll sin position fram till världskrigen då länder som USA och Storbritannien tog över stafettpinnen.
I England fanns bland andra Mettoy, som tillverkade leksaker i bleckplåt, och Meccano vars byggsystem var lika mycket leksak som lektion i mekaniska principer. Så småningom hamnade en stor del av världens leksakstillverkning i Asien.
Här i Sverige har det också tillverkats en hel del leksaker under 1900-talet. Företag som Brio och Gemla specialiserade sig på lekfulla föremål i trä, medan gjuterier som Skoglund & Olson i Gävle utökade sortimentet med leksaksbilar i gjutjärn.
År 2002 undersökte några forskare hur många leksaker barn i Halmstad kommun hade. Resultatet visade att barn upp till fem år i genomsnitt hade 536 leksaker. Då räknades till exempel lego och pussel som en enhet oavsett antal delar. Det kan jämföras med svenskar födda mellan 1900 och 1930 som i genomsnitt hade mellan en och fem leksaker.
De senaste hundra åren har utbudet av leksaker exploderat och det syns i de svenska barnrummen. Många av prylarna där är helt nya men under 2000-talet har det också blivit mer accepterat att köpa begagnade grejer till barnen. 2019 utsåg köp- och-säljsajten Blocket leksaken till årets begagnade julklapp och både byggklossar och lego tillhör de populäraste kategorierna på Tradera.
Hur många leksaker dagens barn har finns det ingen aktuell statistik på men de har troligen inte blivit färre. Det återstå att se huruvida Babblarna, Roblox-figurerna, det pruttande gosedjuret Windy Bums eller någon annan av dagens populära leksaker är framtida samlarföremål. För när vi blir vuxna vill vi gärna köpa på oss leksaker från barndomen.
Det syns på andrahandsmarknaden just nu när 70-80- och 90-talister börjat leta efter My Little Pony, He-Man, Star Wars-figurer och Pokémonkort. Pokémon lanserades som ett spel 1996 och har sedan dess blivit ett kulturellt fenomen världen över. Flera spel, serier och filmer har gjorts om den unge Ash och hans kompanjon Pikachu, och de senaste åren har tidiga Pokémonkort sålts för miljonbelopp på internationella auktioner. Trots att Pokémon är relativt nytt finns redan många samlare och en tumregel är att ju mer unikt kortet är, desto högre pris.
Någon som funnits med lite längre är Barbie. Hon lanserades redan 1959 och hade en föregångare i tyska dockan Bild-Lilli. Sitt namn fick hon efter skaparen Ruth Handlers dotter Barbara. Det finns många Barbie-samlare runtom i världen och kanske har de blivit ännu fler sedan Hollywoodfilmen om henne hade premiär 2023. Samlarna letar både dockor, kläder och tillbehör, helst ovanliga sådana eller märkta ”Made in Japan” vilket innebär att de tillverkats före 1972. Som mycket annat på andrahandsmarknaden påverkar skicket priset, och finns originalkartong är det ett stort plus.
Ett annat populärt samlarområde är Star Wars, och här är det inte bara leksakerna som går för höga summor. I början av 80-talet svepte Star Wars-febern över världen och många svenska barn och ungdomar drömde om att bli ägare till de små actionfigurerna föreställande karaktärer från filmerna. Playmix, ett dotterbolag till Brio, var svensk distributör för figurerna och marknadsförde dem hårt med hjälp av tävlingar och kampanjer. De lät också trycka upp kartongskyltar i form av olika karaktärer som leksaksaffärer runtom i landet kunde marknadsföra produkterna med. Skyltarna fanns bara här i Sverige och säljs i dag dyrt på auktion. 2022 sattes ett nytt rekord när en butiksskylt i form av ewoken Wicket W. Warrick såldes för drygt 85 000 kronor. Det kan jämföras med priset på figurerna som producerades 1977–1985, enligt Tradera säljs de för i genomsnitt
215 kronor styck.
Samlare och nostalgiker är ständigt på jakt efter föremål från bland andra Mattel, Lego, Tipp and Co, Märklin och Lehmann, och på auktionshusen hålls då och då särskilda temaauktioner med leksaker och samlarprylar. Efterfrågan på olika samlarområden och tillverkare går i vågor. Just nu är till exempel intresset för porslinsdockor rätt svalt på auktionerna. Det gäller även djuren från anrika Steiff, företaget som grundades av Margarete Steiff i tyska staden Giengen i slutet av 1800-talet. De tillverkade mjuka leksaker i form av djur och lanserade 1902 sin första nallebjörn med rörliga armar och ben. Den blev snart en storsäljare i USA, där djuren kallades teddybjörnar efter president Theodore ”Teddy” Roosevelt. Mot slutet av århundradet hade Steiffs mjuka djur blivit populära samlarföremål men i dag är intresset för dem som sagt ganska svalt. Tidiga Steiff-björnar kan dock fortfarande gå bra på auktion.
Bra går det också för vissa serietidningar, i synnerhet Kalle Anka & Co som är Sveriges äldsta ännu utkommande serietidning. Första numret gavs ut 1948 och kostade då 60 öre, i dag är det värt en mindre förmögenhet. Så sent som i juni 2024 såldes ett exemplar för 117 000 kronor på Stockholms Auktionsverk. Samlare söker också efter flera andra nummer av Kalle Anka, liksom nummer Läderlappen och Stålmannen. Har du en serietidningssamling liggande någonstans kan det alltså löna sig att kolla igenom den nu.
Text: Helena Nilsson
