Var femte gång som en gammal människa använder sitt trygghetslarm når inte signalen inte fram till larmcentralen. Det visar en genomgång från Socialstyrelsen.
Det är de analoga larmen som uppvisar de stora bristerna. Var tredje kommun har fortfarande det gamla analoga systemet i stället för det nya digitala.
– Utvecklingen mot digitala trygghetslarm måste gå snabbare. Särskilt i relation till att vi har en växande andel äldre som fortsätter att bo hemma, trots omfattande och livsavgörande omvårdnadsbehov. Allt fler är beroende av tekniken för att kunna vara trygga, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen.
Drygt 30 procent av landets kommuner använder fortfarande enbart analoga trygghetslarm, trots att tekniken är så bristfällig att en femtedel av larmen inte når fram.
Socialstyrelsens rapport ”Trygghetslarm i kommunerna – En kartläggning” visar att bara åtta procent valt att digitalisera alla sina larm. 38 procent uppger att man har beslutat att göra förändringen senast under 2016.
– Trygghetslarmen riskerar att ge en falsk trygghet. För en äldre, ensamboende person som ramlar och inte kan ta sig upp kan larmknappen på handleden vara skillnaden mellan liv och död, säger Dick Lindberg.
Orsakerna till att byte av teknik inte går tillräckligt fort bedöms vara brist på pengar och kunskap.
Det innebär att kommunerna bryter mot Socialtjänstlagen eftersom trygghetslarmen är ett kommunalt ansvar och ska vara en del i kommunernas omsorg om äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning, konstaterar Socialstyrelsen.
Myndigheten kommer att följa upp utvecklingen inom ett halvår.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
