Pensionssystemet fick det hett om öronen när SPF Seniorerna grillade Pensionsmyndighetens analyschef.
Alltfler pensionärer anser att Sverige har ett sviktande pensionssystem som inte uppfyller sina löften.
Och hela systemet fick sig också en grundlig och närmast existentiell duvning när SPF Seniorernas Stockholmsdistrikt utmanade Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren med en rad kritiska frågor i ABF-huset i fredags (25/10).
Inför 50-talet aktiva åhörare gav Ole Settergren, en av arkitekterna bakom systemet, sin syn på systemets fördelar men också brister, och han svarade noggrannt på en lång rad frågor från seniorerna:
Varför är systemet underfinansierat? Varför ökar andelen pensionärer som riskerar att hamna under fattigdomsgränsen? Och varför lönar det sig inte att ha arbetat ett helt liv i ett låglöneyrke jämfört med att inte ha arbetat alls?
Omoraliskt
Att det i många fall blir en liten, ibland obefintlig, skillnad mellan den som lyfter full garantipension och fullt bostadstillägg jämfört med en inkomstpensionär med 40-45 års arbete bakom sig speglar ”omoralisk och otillständig situation”, medgav Ole Settergren.
– Samtidigt är problemet närmast en del av naturlagarna, vill jag påstå. Arbetsinsats och hög nivå på grundskyddet står alltid konflikt med varandra. Det är tyvärr svårt att komma ifrån.
Överskott
Men själva systemet är finansiellt robust, menar Settergren. AP-fonderna står starka.
– Det kommer nog snart nya diskussioner om vad man ska göra med överskottet i systemet. Det är större än vad det varit någonsin tidigare.
100 miljarder
Men för pensionärerna mer obehagliga saker kan också komma att inträffa, antydde Ole Settergren.
När systemet gjordes om på 1990-talet tog staten över utgifter för exempelvis garantipensionen.
För att inte utsätta pensionssystemet för onödiga risker lät staten bli att utkräva full ersättning. Ungefär 100 miljarder fick stanna i AP-fonderna.
– Den skuldväxeln ligger i en låda i finansdepartementet, och tro mig – den kommer säkert upp på bordet vid lämpligt tillfälle, sa Ole Settergren.
Även Ole Settergren hade också en del kritiska synpunkter på pensionssystemet, som han kallade ”medelmåttigt” när det gäller pensionernas nivåer.
Också den egna myndigheten fick sig en känga för bristande pedagogisk förmåga:
– När det kommer till frågan om det spelar roll att jobba har vi inte hittat de relevanta beskrivningarna från myndighetens sida.
Senfärdigt
När SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson avslutade det tre timmar långa seminariet med att ställa frågor till Ole Settergren borrade hon vidare i vad han var mindre nöjd med.
Ole Settergren svarade med kritik mot politikerna för senfärdighet när det gäller riksdagsbeslutet från den 16 oktober om att höja pensionsåldrarna.
– Det beslutet kommer tio år senare än det borde ha gjort.
Såväl politiker som pensionärsorganisationer och media betonar ofta förekomsten av relativ fattigdom bland Sveriges pensionärer, men nämner sällan att Sverige ligger bra till när det kommer till det skarpa mått som kallas ”absolut fattigdom”.
– Det väljer man att inte uppmärksamma. Här saknas en intelligent diskussion.
Ole Settergren kommenterade också bromsen som slog i 2010, 2011 och 2014.
– Bromsen påverkade pensionerna 2010-2018. Men nu är pensionerna faktiskt tillbaka på den nivå som också skulle ha gällt om bromsen inte hade slagit till överhuvudtaget.
Ett annat faktum som analyschefen lyfte fram är att på grund av att dagens inkomstpensioner är kopplade till samhällets inkomstutveckling är de fyra-fem procent högre än om de hade bundits till prisutvecklingen.
Evenemanget
Vad: SPF Seniorernas seminarium om pensionssystemets brister.
Var: ABF-huset på Sveavägen i Stockholm.
När: Fredag 25 oktober.
Vilka: SPF Seniorernas Stockholmsdistrikt arrangerade. Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren föreläste och svarade på många frågor.
Målgrupp: Alla SPF Seniorernas medlemmar.
Moderator för dagen var Stockholmsdistriktets ordförande och förbundsstyrelseledamoten Monica Ulfhielm.
– Du pratar om pensionssystemet på makronivå, medan vi dagligen hör medlemmarnas olika berättelser. De båda perspektiven stämmer inte riktigt med varandra, men kan ändå vara korrekta och sanna beskrivningar.
Ole Settergren nickade.
– Det finns många sätt att se på pensionssystemet. Och det finns många olika exempel på kompensationsgrader som man kan slå varandra i huvet med utan att komma fram till sanningen om systemet.
Så grundfrågan är och förblir – hur ska Sveriges pensionärer få högre pensioner, undrade seniorerna.
– Man kan höja pensionsåldern, vilket nu sker. Man kan också avsätta mer av lönen till pension än vad som görs idag, sa Ole Settergren.
– Man kan också använda hela pensionsavgiften till pensioner och inte låta en del gå till skatt för allehanda andra statliga utgifter, kompletterade Anna Eriksson.
– Det saknas också incitament för eget långsiktigt sparande. Jag tror vi kommer att behöva betala mer till vår egen pension framöver, sa Monica Ulfhielm.
