Listan över skrotade äldrepolitiska satsningar blir lång när regeringen väljer att satsa på ökad bemanning.
Vårbudgeten innehåller en miljardsatsning på mer personal. 2 500 undersköterskor ska kunna anställas bara i år.
Men så gott som hela beloppet betalas genom att andra satsningar på ökad kvalitet läggs ner.
Här är de viktigaste inslagen i den alliansbudget för 2015 som vann riksdagens majoritet strax före jul, men som nu alltså försvinner i vårbudgeten som börjar gälla 1 juli:
• 220 miljoner till bättre tillsyn av äldreomsorgen
• 140 miljoner till förstärkt kompetens inom äldreomsorgen
• 75 miljoner till ett nationellt måltidslyft
• 50 miljoner till bättre samverkan mellan vård och omsorg
• 50 miljoner till en nationell demensplan
• 50 miljoner till förlängt investeringsstöd till äldreboende
Barbro Westerholm, Folkpartiets talesperson i äldrefrågor och ledamot i riksdagens socialutskott, är starkt kritisk.
– Bra riktade satsningar grundade i evidens stoppas till förmån för symbolpengar rakt in i ett svart hål. ”Mer personal”, när det handlar om ett så litet tillskott, gör ingen skillnad för kvaliteten, det visar alla seriösa undersökningar, menar Barbro Westerholm.
– Det som däremot gör stor skillnad är bättre utbildad personal och bra ledarskap. Alliansen har haft sådana satsningar under flera år, de har varit populära och gjort verklig skillnad.
Det är också mycket bekymmersamt att satsningen på bättre tillsyn stoppas, skriver Barbro Westerholm i Liberala Seniorers nyhetsbrev.
– Det handlade konkret om att dels stötta kommunerna att få bättre rutiner för att granska kvaliteten i sina egna och i sina upphandlade verksamheter, dels om att Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) skulle få ett förstärkt uppdrag att granska att kommunerna sköter just detta så som lagen kräver.
Till försvararna av regeringens omprioritering hör fackförbundet Kommunal som organiseras många av landets undersköterskor inom äldreomsorgen.
– Fler undersköterskor behövs för att få en rimlig arbetsmiljö och kvalitet i äldreomsorgen. Det är fler personer som kan bidra med hela sin kompetens. Av det skälet är vi helt nöjda med regeringens satsning, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström.
Kommunal tycker också att det är rimligt att satsningen på ett nationellt måltidslyft fryser inne.
– Måltidssatsning menar vi inte är en satsning på kompetens utan bygger på insikten om måltidens betydelse för de äldre. Undersköterskorna har redan den kompetensen men har inte tid att omsätta den i praktiskt handlande, säger Annelie Nordström till tidningen Kommunaktuellt.
SPF Seniorerna formulerar genom sin sakkunnige i vård- och omsorgsfrågor professor Gösta Bucht att äldreomsorgen behöver både mer personal och satsningar på kvalitet.
– I vårbudgeten har regeringen nu lagt fram förslag på mer personal i omsorgen och traineeplatser i välfärden för unga arbetslösa. Det är positivt – på sikt behöver det rekryteras mer personal när antalet äldre i befolkningen ökar, skriver Gösta Bucht i en debattartikel i Dagens Samhälle.
– Men det är viktigt att komma ihåg att kvantitet inte är detsamma som kvalitet. Av lika stor vikt för personalen är kompetensutveckling, motivation och goda möjligheter att påverka sitt arbete och sin lön.
Att anställa fler är viktigt men inte tillräckligt, fortsätter Gösta Bucht. Allra viktigast är att äldres individuella behov blir tillgodosedda och att man känner trygghet och har inflytande över sin omsorg.
– Vård och omsorg ska utgå ifrån den äldre människans behov och önskningar, inte ifrån personalscheman eller kommunpolitikers ideologi. Här har vi stöd av Socialtjänstlagen vars värdegrund kring vård och omsorg av äldre är inskriven sedan ett par år.
SPF Seniorerna uttrycker också kritik över att regeringen tidigare la ner Äldreutredningen och att man fortfarande inte har tillsatt den utlovade Kvalitetskommissionen för framtidens äldreomsorg.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
