Bristen på vårdplatser i regionerna tilltar. Det är ofta de äldre patienterna som råkar mest illa ut, säger Sofia Wallström, generaldirektör på IVO.
Hon utesluter inte att myndigheten kan tvingas stänga ner delar av vården.
– Vi kan tvingas att använda alla verktyg vi har, inklusive förbud mot verksamhet som inte är patientsäker.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har granskat 27 akutsjukhus i landet. Samtliga kritiseras för brist på personal och vårdplatser.
Följer inte lagen
Det innebär att patientsäkerheten inte längre kan garanteras, konstaterade Sofia Wallström när hon presenterade granskningen på torsdagen (19/1).
– Men regionerna kan inte bara skylla på personalbrist. Vi har identifierat övergripande systemfel. Det handlar om ledning och styrning och vi kan inte tillåta att det bedrivs vård som inte är patientsäker.
Det var i januari 2022 som IVO inledde en tillsyn av den svenska sjukhusvården. Hittills har man fattat tillsynsbeslut för totalt 27 sjukhus.
Resultatet är illavarslande: IVO har funnit att lagar och andra föreskrifter inte följs – vid samtliga sjukhus.
Grytlock och bjällror
Myndigheten listar i ett pressmeddelande några exempel på konsekvenserna:
• Patienter utrustas med grytlock och bjällror för att kunna påkalla personalens uppmärksamhet.
• Läkemedel ges inte alls eller inte i tid.
• Medicinsk övervakning sker inte utifrån patienternas medicinska behov utan utifrån tillgänglig utrustning och personal.
• I tillsynen framkommer att personal inte kom fram med defibrillatorn till en patient med hjärtstopp eftersom patienter vårdas i korridoren.
• Patienter vårdas under lång tid i korridorer eller på andra integritetskränkande och olämpliga ställen, utan att få tillräckligt med mat, vatten eller ens hjälp att gå på toaletten. Den mest grundläggande patientsäkerheten kan inte tillgodoses.
Drabbas hårdast
Det är ofta de äldre patienterna som råkar mest illa ut, enligt IVO.
Omställningen till att ge mer vård utanför sjukhusen och närmare patienterna, exempelvis inom primärvården och vid äldreboenden, går för långsamt.
– IVO bedömer att regionerna dragit ner på vårdplatserna i alltför hög utsträckning på sjukhusen, utan att ha säkerställt att vården kan ges i andra delar av vårdsystemet.
Skyldiga att stänga
Regering och riksdag har gett IVO i uppdrag att utdöma böter och även att stänga sjukhus.
Vård som inte är patientsäker får helt enkelt inte tillåtas fortgå.
”IVO har en skyldighet att använda det legala utrymmet till fullo. Regionerna måste förmås att ta sitt ansvar för att tillgodose att den vård som bedrivs är säker och god för alla patienter i hela landet.” skriver IVO i rapporten ”Delredovisning av den nationella sjukhustillsynen”.
Staten måste agera
Staten – alltså regering och riksdag – måste agera när patientsäkerheten åsidosätts som nu sker, kräver IVO.
– Staten behöver utveckla stödet till regionerna, men det är bara regionerna som kan åtgärda det faktiska och allvarliga läget, säger Sofia Wallström i en kommentar till TT.
Regeringen vill ha en plan
På torsdagen kom ett besked från regeringen. En nationell plan för kompetensförsörjningen inom vården ska tas fram.
Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet, som inrättades 1 januari 2020, ska återkomma med konkreta förslag på förbättringar och ska återrapportera varje halvår till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
– Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att rekrytera och behålla vårdpersonal, säger Acko Ankarberg Johansson. Då krävs en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för utveckling i arbetet.
Hon anser att ”det nationella åtagandet för kompetensförsörjning måste stärkas för att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet”.
För uppdraget får Socialstyrelsen 5 miljoner kronor. Socialstyrelsen ska delredovisa senast den 30 juni och den 7 december 2023. Slutredovisning ska ske om knappt ett och ett halvt år, den 31 maj 2024.
Regeringen har tidigare aviserat en satsning på att öka antalet vårdplatser genom prestationsbaserade bidrag till regionerna.
IVO varnar också för ytterligare en omständighet: Om belastningen i normalläget är så hög som nu finns inget utrymme att hantera nya krislägen som vid en pandemi eller en katastrofmedicinsk händelse, eller kommande perioder med lägre bemanning som vid semesterperioder.
Sjukhusen som brister
Här är de sjukhus som IVO har granskat.
Samtliga sjukhus kritiseras.
Hälften av sjukhusen uppger att personalen inte har förutsättningar att ge läkemedel i rätt tid.
Inte heller finns möjlighet att ge den mat, dryck och omvårdnad som patienterna behöver.
Sjukhus, region:
Sunderby sjukhus, Norrbotten
Sundsvalls sjukhus, Västernorrland
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Södersjukhuset, Stockholm
Danderyd, Stockholm
Helsingborg, Skåne
Skånes universitetssjukhus (SUS) Malmö, Skåne
SUS Lund, Skåne
Gävle sjukhus, Gävleborg
US i Linköping, Östergötland
Blekingesjukhuset Karlskrona, Blekinge
Sahlgrenska/Sahlgrenska, Västra Götaland
Sahlgrenska/Östra, Västra Götaland
Universitetssjukhuset Örebro, Örebro
Västerås, Västmanland
Falu lasarett, Dalarna
Östersunds sjukhus, Jämtland Härjedalen
Karolinska sjukhuset – Huddinge/Solna, Stockholm
Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Sörmland
Centrallasarettet Växjö, Kronoberg
Oskarshamns sjukhus, Kalmar
Norrlands universitetssjukhus, Umeå, Västerbotten
Sjukhuset Varberg, Halland
Höglandssjukhuset, Jönköping
Centralsjukhuset i Karlstad, Värmland
Visby lasarett, Gotland
Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm