Diskriminering av äldre fortsätter att vara ett allvarligt och utbrett samhällsproblem i Sverige. Men det går att göra saker åt det. Det skriver Diskrimineringsombudsmannen (DO) i en ny rapport.
Att inte utsättas för diskriminering är en rättighet som utgår från alla människors lika värde och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering. Rätten att inte diskrimineras är också fastställd i Sveriges grundlag. Ändå är det tydligt att diskriminering är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem i Sverige.
Så inleder Diskrimineringsombudsmannen en ny årsrapport som försöker ge en aktuell och fördjupad bild av bland annat den åldersdiskriminering som förekommer i samhället.
Drabbas mest
De flesta av de anmälningar om åldersdiskriminering som kommer in till DO rör diskriminering av personer som är över 60 år, visar rapporten.
De tre områden där flest anmälningar om åldersdiskriminering kommer in till DO gäller arbetsliv, varor och tjänster respektive hälso- och sjukvård.
Missgynnas
Särskilt utbredd tycks åldersdiskrimineringen vara inom arbetslivet.
– När det gäller äldre finns beskrivningar av att system och villkor anpassas utifrån förutsättningarna hos den yrkesarbetande befolkningen, vilket missgynnar personer som uppnått pensionsåldern, skriver myndigheten.
Vanligt drabbas på grund av ålder
Andel (procent) av befolkningen 16-90 år som under de senaste tolv månaderna upplevt sig utsatta för diskriminering som har samband med de olika diskrimineringsgrunder som finns angivna i lagen.
Diskrimineringsgrund – Andel
Minst en diskrimineringsgrund 13,3
Kön 5,2
Könsöverskridande identitet eller uttryck 1,1
Etnisk tillhörighet 4,4
Religion eller annan trosuppfattning 1,8
Funktionsnedsättning 1,8
Sexuell läggning 1,1
Ålder 6,3
Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningen 2023 i samverkan med DO.
Diskrimineringslagen förbjuder inte diskriminering i hela samhället utan endast inom ett antal utpekade samhällsområden, påpekar DO.
– I åtta procent av de anmälningar som kom in till DO 2024 beskriver anmälare diskriminering i situationer som inte omfattas av de utpekade samhällsområdena.
Mer behövs
För att komma till rätta med diskrimineringen i Sverige krävs ytterligare insatser från samhällets sida, menar DO.
I rapporten som offentliggjordes på måndagen (8/11) lämnar myndigheten rekommendationer som kan göra samhället friare från diskriminering.
Civilsamhället
Ett sätt att komma vidare är att förstå och stötta organisationer i civila samhället som enligt DOs rapport har ”viktiga roller att spela för att påverka utvecklingen i riktning mot ett samhälle fritt från diskriminering”.
– Organisationer i det civila samhället har knappa ekonomiska resurser samtidigt som de besitter viktig kunskap och kompetens i frågor som handlar om diskriminering och lika rättigheter och möjligheter.
– För att stärka samhällets insatser för ett samhälle fritt från diskriminering anser DO att det behövs en ökning av det offentliga stödet till de organisationer i civila samhället som arbetar för att motverka diskriminering och för att främja lika rättigheter och möjligheter.
Ändra lagen
Lagen måste också vässas, menar DO som alltså konstaterar att människor också upplever sig diskriminerade i en rad situationer som inte omfattas av diskrimineringslagens skydd.
– De som utsätts i sådana situationer kan inte få upprättelse för diskrimineringen med stöd av diskrimineringslagen. För att öka möjligheten till upprättelse, och motverka diskriminering inom fler områden av samhället, behöver diskrimineringslagens skydd mot diskriminering utökas.
DO anser också att myndigheten bör kunna väcka talan ”i eget namn för att försvara det allmänna intresset”, även i fall där DO inte företräder en enskild person som har diskriminerats.
Diskriminering enligt de äldsta
Resultatet från enkätfrågor som DO ställt till personer över 85 år visar att den äldsta delen av befolkningen upplever sig åldersdiskriminerade i andra sammanhang än befolkningen över lag.
Av de 12 procent som uppgett att de utsatts för åldersdiskriminering under de senaste tolv månaderna svarade störst andel (26 procent) att de diskriminerats inom hälso- och sjukvården, följt av i kontakt med företag som säljer varor och tjänster (15 procent).
En stor andel av de som utsatts för åldersdiskriminering uppgav av de utsattes i situationer som inte omfattas av diskrimineringslagens förbud, till exempel att de diskriminerats av en privatperson (13 procent) eller att de utsatts för bedrägeri eller stöld (12 procent).
(Ur rapporten)
