Alla som saknar tillgång till digitala betalsätt får allt svårare att betala räkningar eller lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Det rapporterar Riksbanken som nu kräver lagstiftning.
Digitaliseringen av betalningsmarknaden går mycket snabbt, konstaterar Riksbanken i sin Betalningsrapport 2022 som undersöker svenska folkets betalningsvanor.
Det är en mindre del av befolkningen som inte har tillgång till digitala betalsätt och därför måste använda kontanter. Men för dessa personer blir läget allt svårare, inte minst sedan Kassagirot lades ner tidigare i år.
Riksbanken trycker på att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar, och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.
Kinberg Batra utreder
Frågan utreds av den så kallade Betalningsutredningen, som leds av den särskilde utredaren och före detta moderatledaren Anna Kinberg Batra. Slutsatserna ska presenteras i mars.
– Vi litar på att regering och riksdag ska komma med en lösning som ser till att de här människorna inte är beroende av anhöriga för att få sina pengar. Det är ett allvarligt problem för integriteten för de här individerna, säger Gabriela Guibourg, enhetschef på Riksbanken till TT.
Kontanternas fall
2022: 34 procent säger att de betalat med kontanter under den senaste månaden. 80 procent har använt Swish senaste månaden.
2020: 50 procent säger att de betalat med kontanter under den senaste månaden. 52 procent har använt Swish senaste månaden.
Vid senaste köp: 8 procent svarar i årets undersökning att de använt kontanter vid sitt senaste köp, 2010 var andelen 40 procent.
Även äldre har i högre utsträckning slutat använda kontanter. Andelen i åldern 65-84 år som säger sig ha använt kontanter vid sitt senaste köp har fallit till cirka 9 procent, från 16 procent för två år sedan.
Källa: Riksbanken
Det måste vara möjligt att betala med kontanter när det gäller samhällsviktiga varor och tjänster, som mat, mediciner och drivmedel, menar hon.
– De områdena bör man lagstifta om att det ska gå att betala med kontanter, säger Gabriela Guibourg.
Stor försämring
I en annan rapport från landets länsstyrelser konstateras att tillgången till kontantbaserade och manuella betaltjänster fortsätter att försämras.
I år bedömer 15 av 21 länsstyrelser att tillgången till grundläggande betaltjänster inte är tillfredsställande för privatpersoner i allmänhet.
Det är en stor skillnad jämfört med förra året, då 3 av 21 länsstyrelser gjorde samma bedömning.
Länsstyrelserna ser i år, liksom tidigare år, att svårigheter med att utföra grundläggande betaltjänster i större utsträckning finns bland äldre, hos personer med funktionsnedsättningar, hos asylsökande och nyanlända.
Tydliga besked
Riksbankens rapport
”Betalningsrapport 2022″ beskriver och analyserar utvecklingen på massbetalningsmarknaden under det gångna året. Den redogör för Riksbankens bedömningar och verksamhet inom betalningsområdet. Syftet är att bidra till debatt.
Länsstyrelsernas rapport
”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2022” visar att Sverige inte längre når upp till det politiska målet att alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster, alltså kontantuttag, dagskasseinsättning och betalningsförmedling.
