Sverige borde ha betydligt större möjligheter att förskriva Paxlovid till äldre som drabbats av covid-19. Det skriver 21 forskare i en debattartikel. SPF Seniorernas expert håller med.
Det finns ett nytt läkemedel mot covid-19, Paxlovid, som kraftigt minskar risken för svår sjukdom och död. För en genomsnittlig pensionär minskar risken att dö i covid-19 med cirka 79 procent. Men till skillnad från flera andra länder har äldre i Sverige inte tillgång till läkemedlet, skriver forskarna i en debattartikel på Expressen.se.
Det finns inga rationella motiv för en hållning där äldre människor i vårt land i onödan ska behöva drabbas av svår sjukdom och död:
”Resultaten för Paxlovid, som är verksamt mot alla covid-19-varianter, är imponerande. En ny stor israelisk studie fann att Paxlovidbehandling av covid-sjuka högriskpatienter reducerade sjukhusinläggningarna med 73 procent och dödstalen med 79 procent, hos patienter över 65 år.” skriver forskarna, bland dem Björn Olsen, Lena Einhorn och Fredrik Elgh.
Socialstyrelsen tecknade den 22 juni ett avtal med Pfizer om totalt 10 000 Paxlovidkurer.
”Det är alltså ett ytterligt begränsat antal svenska covid-patienter som får ta del av denna livräddande behandling, till skillnad från i USA, där antalet beställda kurer för 2022 är 20 miljoner – sextio gånger fler än i Sverige, relativt folkmängd.”
”Tveklöst”
Om en äldre svensk med positivt covidtest ber sin husläkare att få Paxlovid utskrivet, så går inte det, fastslår forskarna i debattartikeln.
”När det gäller covid, så borde tveklöst hög ålder vara ett tillräckligt kriterium för enkel och snabb tillgång till detta mycket verksamma läkemedel.”
Håller med
– Jag håller helt med debattörerna om att vi borde se till att ha bättre tillgång till möjligheten att förskriva Paxlovid, säger SPF Seniorernas sakkunnige i läkemedelsfrågor Thony Björk till Senioren.
– Det är ju visat att om man sätter in det tidigt, inom 5 dagar från säkerställda symtom, så har det en bra effekt och minskar risken för allvarlig sjukdom.
Det är också enkelt att ta eftersom det är en tablett, fortsätter Thony Björk.
– Men för att det skall vara realistiskt att snabbt sätta in måste det finnas på apotek, och det är inte fallet idag.
Viss risk
Thony Björk anser att forskarna resonerar klokt.
– Det är känt att det finns risk för en så kallad reboundeffekt, alltså att man kan få covid-19 då man avslutat behandlingen, men att det då sällan ger allvarliga symtom.
Det finns också vissa allvarliga risker med att kombinera med vissa andra läkemedel, men även det är känt och skall undvikas.
Skall rapportera
I Sverige är Paxlovid föremål för utökad säkerhetsövervakning, vilket innebär att sjukvårdspersonal skall rapportera in alla biverkningar man noterar.
– Detta för att allt inte är känt om läkemedlet och att man snabbt skall kunna ändra på informationen.
Forskarna
Följande 21 forskare står bakom debattartikeln i Expressen.
Anders Vahlne
Professor emeritus och före detta chefsöverläkare i klinisk virologi, Karolinska institutet
Björn Olsen
Professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet
Cecilia Söderberg-Nauclér
Professor i medicinsk mikrobiell patogenes, Karolinska institutet
Fredrik Elgh
Överläkare och professor i virologi, Umeå universitet
Gunnar Klein
Läkare och professor i eHälsa, Örebro universitet
Gunnar Steineck
Senior professor i klinisk cancerepidemiologi, Göteborgs universitet
Jakob Svensson
Teknologie doktor, vetenskaplig dataanalys, Max Planck-institutet, Greifswald
Jan Lötvall
Professor i klinisk allergologi, Göteborgs universitet
Jonas Frisén
Professor i stamcellsforskning, Karolinska institutet
Leif Bjermer
Professor i lungmedicin och allergologi, Lunds universitet
Lena Einhorn
Medicine doktor i virologi
Ola Stenqvist
Docent i anestesi- och intensivvård, Göteborgs universitet
Olle Isaksson
Professor i endokrinologi, Göteborgs universitet
Staffan Björck
Docent i njurmedicin, medicinsk rådgivare vid Registercentrum, Västra Götaland
Stefan Einhorn
Professor i molekylär onkologi, Karolinska institutet
Stefan Hanson
Infektionsläkare, filosofie doktor i internationell hälsa
Sture Eriksson
Docent i geriatrik, Umeå universitet
Thomas Hedner
Professor i klinisk farmakologi, Göteborgs universitet
Åke Gustafsson
Medicine doktor i virologi, tidigare chef för mikrobiologi och vårdhygien, Region Gävleborg och Region Uppsala
Åke Lundkvist
Professor i virologi, Uppsala universitet
Åsa Wheelock
Docent i experimentell lungmedicin, Karolinska institutet