Kraven: Sverige måste göras om i grunden

Den svaga svenska modellen med självstyrande kommuner och regioner har varit förödande för sköra äldre under pandemin.

Den hårda kritiken kommer nu med allt större skärpa från allt fler håll.

Senast Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och partiets äldrepolitiska talesperson Barbro Westerholm:

– Systemfelen har fått fortgå år efter år och under pandemin har tusentals äldre fått plikta för detta med sina liv, skriver de båda i en debattartikel på expressen.se (6/1).

En förbättring, som både Coronakommissionen och Folkhälsomyndigheten rekommenderar, är att kommunerna tillåts anställa sina egna läkare inom äldreomsorgen, påpekar skribenterna.

I dag är det inte tillåtet. Ansvaret för läkarbemanningen inom äldreomsorgen ligger i stället på regionerna.

– Läkare får svårt att delta i kommunens krishanterings- och planeringsarbete. Det blir problem att utveckla medicinska rutiner och insatser på särskilda boenden. Med tanke på att kommunerna har rätt att anställa skolläkare så borde det inte finnas några hinder att de även tillåts anställa läkare inom äldreomsorgen.

Sabuni och Westerholm kräver därför att det omedelbart ska bli möjligt för kommunerna att anställa egna läkare inom äldreomsorgen.

Men många fler steg behöver tas. Bland annat måste alla äldre med hemtjänst ha ett eget team och en fast vårdkontakt, och antalet omsorgsgivare bör halveras.

Inga regioner

Tidigare socialministern (1998-2004) Lars Engqvist (S) och kommunministern (1998-2004) Lars-Erik Lövdén (S) kräver på DN Debatt (29/12) att regionerna bör läggas ned. Det vore bättre om staten ansvarade för sjukhusen och kommunerna för primärvården.

– Coronakommissionen visar att regionerna bör avvecklas. Den nuvarande ordningen leder till osäkerhet om hur ansvaret ska fördelas. Vid en kris som den pågående pandemin försöker alla lägga ansvaret för eventuella felsteg hos någon annan del av den offentliga förvaltningen, skriver de båda.

Staten bör bli ansvarig för hela den högspecialiserade sjukvården, det vill säga sjukhusen, medan kommunerna bör bli ansvariga för primärvården.

– Då kan äldreomsorgen och primärvården föras samman. Staten bör också åter bli ansvarig för utbildningen, fortsätter Engqvist och Lövdén som vill återinföra skilda valdagar för kommuner och riksdag genom att låta väljarna säga sitt vartannat år.

– Den gemensamma valdagen leder dessvärre till en olycksalig sammanblandning av de politiska ansvarsområdena. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att utkräva ansvar.

SPF Seniorerna har också lagt fram förslag till förändringar. I ett inlägg i Västerbottenkuriren (28/12) skärper man tonen väsentligt.

Kommuner och regioner har sedan nära 30 års tid haft delat ansvar för vården och omsorgen om äldre, och inte lyckats särskilt bra, skriver Gösta Bucht, professor emeritus i geriatrik vid Umeå universitet och sakkunnig för vård och omsorg för SPF Seniorerna.

– Vi har sett konsekvenserna av att lämna omsorgen helt i händerna på kommuner och regioner. Minutscheman och hög personalomsättning i hemtjänsten, outbildad personal, bristande medicinsk kompetens och ledning, avsaknad av geriatriker, platsbrist på särskilda boenden. Och det har nog varit smidigt att kunna använda omsorgen för att rädda budgeten, utan risk att få mothugg uppifrån eller överträda någon bestämmelse.

Det behövs därför mer och tydligare statlig styrning och mindre självstyre på lokal och regional nivå, fortsätter Gösta Bucht.

– Vård och omsorg för äldre behöver nu ett tydligt uppdrag, högre kompetens och en stabil och tillräckligt stor finansiering.

Goda marginaler för många kommuner – läs mer här.

Kommentera