Kraftig ökning av seniorer i lokalpolitiken

I beslutande församlingar i kommuner och regioner växer andelen 65-plussare kraftigt. Men i riksdagen står det still.

Det framgår av rapporten ”Hur gamla är de som bestämmer?”, den sjätte i ordningen från Delegationen för senior arbetskraft och som publicerades i slutet av september.

Rapporten som kartlägger åldersrepresentationen i politiska församlingar har skrivits av Maria Solevid och Lena Wängnerud, båda forskare vid Göteborgs universitet.

Fyra decennier

De konstaterar att bara två procent av riksdagsledamöterna är 65-plussare. En kraftig underrepresentation som pågått länge – andelen 65 år och äldre i den svenska riksdagen har varierat mellan 1 och 4 procent mellan 1982 och 2018.

Dessutom har andelen 50-64-åringar i riksdagen också minskat kontinuerligt sedan 1998, från 55 till 35 procent. Mellan 1982 och 2002 var riksdagsledamöter mellan 50-64 år den största åldersgruppen, men från 2006 och framåt är i stället gruppen 30-49 år den största.

Nordiskt mönster

Det här är ett mönster som liknar våra nordiska grannländer.

I alla nordiska länder utom Island utgör gruppen ledamöter 65 år eller äldre den minsta åldersgruppen.

Bra och dåliga kommuner…

Skillnaderna i representationen av äldre i politiken varierar kraftigt mellan olika kommuner.

Störst underrepresentation av äldre förtroendevalda i relation till de röstberättigade i kommunen har Högsby, Gislaved, Skellefteå, Ånge och Åre.

Kommuner med störst representation av äldre har Bjuv, Danderyd, Ekerö, Gnesta, Håbo, Härryda, Mölndal, Nykvarn, Ovanåker, Upplands-Bro, Värmdö och Österåker.

Det finns även vissa skillnader mellan partierna, men överlag har det skett en ökning av äldre politiker på kommunal nivå i alla partier sedan 2000-talets början.
Liberalerna hade högst andel äldre 2015, medan Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna hade lägst andel.

Källa: ”Hur gamla är de som bestämmer?”

Dölj faktaruta

Som Senioren tidigare rapporterat är läget annorlunda i kommuner och regioner. Här utgör de äldre, 65 år och uppåt, ungefär en lika stor andel bland politikerna som bland väljarna.

Forskarna i Göteborg har räknat fram att andelen 65 år och äldre bland de folkvalda på kommunnivå har ökat från 4 till 24 procent mellan 1982-2018.

Mönstret är likartat för förtroendevalda i de svenska landstingen, eller regionerna som de numera kallas.

Svårt rekrytera

Men den ökande representativa rättvisan verkar inte bero på en framgångsrik kamp mot åldersdiskrimineringen i samhället, eller inom de politiska partierna.

– Vi har en åldrande politikerkår på lokal och regional nivå och det beror antagligen på att det är lite svårare att få nya medlemmar att ta olika typer av uppdrag. Då blir det en högre andel av de som varit med länge som fortsätter att vara med. Så där skulle jag säga att det snarare handlar om rekryteringsproblem, säger Maria Solevid i en kommentar till Sveriges Radio.

Kommentera