Kommunerna går mot ett av de svåraste ekonomiska lägena någonsin. Det framgår av SKRs nya analys.
Det är i den så kallade Ekonomirapporten som man kan läsa hur flera snabba, negativa ekonomiska förändringar nu kastar ut kommuner och regioner i ett mycket bekymmersamt läge.
– Vi går från det bästa resultatet någonsin till vad som kan bli det sämsta på bara två år, sa Annika Wallenskog, Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) chefsekonom, när hon presenterade rapporten tillsammans med Anders Henriksson (S), SKR:s ordförande på tisdagen (16/5). Det är ett exceptionellt ekonomiskt läge.
Som SKRs chefsekonom har Annika Wallenskog presenterat 27 ekonomirapporter. Hon rankar den senaste som en av tre mest dramatiska för kommunerna.
– Sprängkraften var stor också när pandemin just brutit ut och ingen visste någonting om läget, och precis i början av flyktingkrisen. Den här ligger uppe med dem, säger Annika Wallenskog till Dagens Samhälle.
28 miljarder
Det är en rad samverkande faktorer som försätter kommunerna och regionerna i det akuta läget.
- Fördubblade pensionskostnader
- Skenande priser
- Realt sett fallande värde på skatteintäkterna
- Realt sett urholkat värde på statsbidragen
- Högt demografiskt tryck
- Snabbt höjda räntekostnader
SKR beräknar i rapporten att underskotten i kommuner och regioner blir 28 miljarder kronor till 2024 – om inget görs. Det motsvarar 1 krona på skatten i sektorn.
Skär ner
Återstår att se vad kommunerna och regionerna vidtar för åtgärder.
Skattehöjningar är en möjlighet. Regionerna har inte höjt sedan 2020.
Sparåtgärder rapporteras redan från många håll. Risken för nedskärningar på kärnområden är överhängande.
48 kommuner och 17 av 21 regioner räknar med underskott redan i år.
I vilken utsträckning politikerna kommer att försöka spara på äldreomsorgen blir en prioriterad uppgift att bevaka för de kommunala pensionärsråden.
Besked väntar
Kritiken var hård från många håll, inte minst från SPF Seniorerna, mot att regeringens vårbudget var tom på stöd till kommuner och regioner.
Ekonomirapporten visar dessutom hur värdet av de generella statsbidrag som delats ut har urholkats kraftigt sedan 2020.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har sagt att besked kommer i höst om staten tänker gå in med förstärkningar.
Men det räcker inte, anser SKR. Kommunernas och regionernas budgetplanering för kommande år är i full gång. Många tar beslut om budget innan midsommar.
– Det finns ett stort behov av tydliga besked snarast möjligt för både 2024 och 2025 för att kommuner och regioner ska kunna planera på bästa möjliga sätt, säger Anders Henriksson i en presskommentar.
– Alternativet är att kommuner och regioner tvingas till kortsiktiga beslut som riskerar att drabba välfärden och medborgarna.
Fyra krav på regeringen
Intresseorganisationen SKR företräder Sveriges kommuner och regioner. De här fyra kraven ställer man nu på regeringen:
• Kommuner och regioner behöver snarast budgetbesked för 2024 och 2025.
• Statsbidragen behöver värdesäkras, det vill säga räknas upp med priser, löner och den demografiska utvecklingen.
• Finansieringsprincipen måste följas. När reformer och lagändringar genomförs måste de vara fullt finansierade av staten.
• Omvandla de riktade statsbidragen till ett generellt bidrag på samma sätt som staten gjorde under 1990-talskrisen.
Om Ekonomirapporten
Ekonomirapporten belyser regionernas och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt.
Den kommer ut två gånger per år och är utgångspunkten för regionernas och kommunernas egna prognoser och beräkningar av ekonomi och budget för året.
Källa: SKR
