Allt fler äldre och en snabb befolkningstillväxt som en följd av flyktingkrisen gör att skatten behöver höjas. Det säger SKL i sin årliga ekonomirapport.
Även ökade kostnader och investeringsbehov sätter sådan press på kommuner och landsting att deras företrädare, intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) talar om ”ett mycket svårt läge”.
Detta slås fast i höstens ”Ekonomirapporten” som presenterades igår.
– Fram till 2019 kommer medelskattesatsen att behöva höjas med närmare två kronor för att uppnå ett resultat på en procent av skatter och bidrag, säger Bettina Kashefi, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.
Skatteunderlaget ökar totalt sett men genom befolkningsökningen försämras resultaten till följd av kraftiga kostnadsökningar.
Och trots att statsbidragen ökar är läget mycket allvarligt, säger Lena Micko (S), ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.
– Ökade krav inom vård, skola och omsorg och stora investeringsbehov gör att landsting, regioner och kommuner står inför stora utmaningar. Skatteunderlaget räcker inte för att möta detta, anser Lena Micko.
De landsting som enligt prognosen för hela 2015 gör sämst resultat är Jämtland-Härjedalen, Västernorrland, Norrbotten, Halland, Dalarna, Skåne, Stockholm och Värmland.
Måttet för god ekonomisk stabilitet är plus två procent av skatteintäkter och statsbidrag, något som Örebro och Gävleborg klarar.
Jämtland ligger på minus sju procent.
SKL:s föreslagna skattehöjning innebär 2019 en intäktsökning för kommunerna på 38 miljarder kronor.
– Det motsvarar en procent av BNP, eller två procent av hushållens disponibla inkomster. Det är en viss åtstramning för hushållen om det skulle ske. Men å andra sidan skulle offentlig konsumtion stiga och balansera effekten på BNP. Så den totala effekten är lite oklar, säger Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea till TT.
Skattehöjningar behöver heller inte vara den enda vägen att gå. SKL pekar själva i rapporten på rationaliseringar och teknisk utveckling.
– Det här är ett utspel från SKL, en passning till regeringen om att öka statsbidragen och också att ha stabilitet i statsbidragen, så att man har längre planeringshorisonter. Det är väl långt ifrån klart att det skulle bli de här höjningarna, säger Torbjörn Isaksson.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Högt fall
Överskottet på nästan 14 miljarder för 2014 faller till 6,5 miljarder kronor för 2015.
Landstingens resultat försämras med drygt 4 miljarder jämfört med förra året.
Kommunernas resultat faller från ett överskott på 10,5 miljarder 2014 till 7,5 miljarder kronor 2015. Även om det sammantagna resultatet är positivt, är variationerna mellan kommunerna stora.
Källa: SKL
