Kristdemokraternas partisekreterare Acko Ankarberg Johansson gästade SPF Seniorernas förbundskansli på torsdagen. Ämnet: hur få in fler äldre i politiken efter valet 2018? UPPDATERAD 2/12
Det är ingen enkel ekvation för ett litet parti att få fram representativa nomineringslistor som speglar hela befolkningens sammansättning.
– Men det är förstås målet. Både seniorer och unga, män och kvinnor och så vidare bör helst finnas med i en representativ balans, säger Acko Ankarberg Johansson till Senioren.se efter mötet med förbundets ordförande Christina Rogestam och generalsekreterare Peter Sikström.
Starka distrikt
Kristdemokraternas partistyrelse ville att partiet skulle gå fram med en rikslista i valet till riksdagen 2018, men fick nej av distrikten under partiets årliga fullmäktige i höstas.
Att varje distrikt i stället går fram med en egen lista innebär för ett litet parti att oftast bara toppnamnet på en distriktslista når riksdagsbänken.
Blir slagsida
Det i sin tur leder ofta till att inte minst ålderssammansättning blir alltför homogen – de medelålders överväger.
– Det är givetvis inte bra att så få 65-plussare finns med i Sveriges riksdag, säger Acko Ankarberg Johansson som dock hoppas att många seniorer ska ta chansen att försöka ta plats på nomineringslistorna som ska arbetas fram under 2017.
– Nu gäller det för den som vill kandidera att man kliver fram och berättar att man vill bidra. De som är aktiva i partierna kan också både nominera och vara med vid medlemsomröstningar.
Se över strukturer
Det finns goda skäl för varje riksdagsparti att tänka över vilka hinder som kan tas bort för att olika grupper, exempelvis seniorer, ska vilja engagera sig politiskt, menar Acko Ankarberg Johansson.
– Det gäller att man inte har strukturer som hämmar människors engagemang eller som stoppar någon. Men det handlar också om att det omgivande samhället måste värdesätta alla människor, så att man känner sig uppskattad om man kliver in i politiken. Det är viktigt att känna uppskattning om man är 70 år och tar steget in i politiken för första gången.
Är det en signal du vill skicka nu till dina partidistrikt och lokalavdelningar?
– Ja. Det handlar också om att man ska kunna fortsätta med politiken även när man har fyllt 65 år om man själv så önskar. Sen kan man faktiskt upptäcka politiken på nytt, efter pensionsåldern. Man kanske ser att man har fått ett annat utrymme tidsmässigt.
Skulle du vilja råda seniorer att ge sig in i politiken?
– Ja, jag skulle vilja uppmuntra människor som aldrig varit aktiva att våga satsa också efter 65. Jag tror man har mycket att bidra med.
Hur ser du på att så få 65-plussare finns i riksdagen i förhållande till andelen 65-plussare i befolkningen?
– Det är inte bra. Riksdagen är väl det yttersta uttrycket för folkviljan och då är det viktigt att det är en bra sammansättning av ledamöterna, men det är det inte idag.
Tar, mot bakgrund av Storbritanniens utträde ur EU och Donald Trumps oväntade valvinst i USA, det svenska politiska etablissemangt en risk om man lämnar en så stor grupp som landets 65-plussare utan proportionell representation i riksdagen?
– Ja, om man inte märker att de etablerade partierna diskuterar de frågor som rör en stor grupp i samhället så vänder man sig kanske till ytterlighetspartier eller till partier som säger sig vilja göra något men som faktiskt inte har en konkret lösning.
– Därför är det jätteviktigt för oss Kristdemokrater att diskutera pensionärers ekonomi, men också att äldreomsorgen präglas av valfrihet och kvalitet. Pensionärers ekonomi var en viktig del i vår budget i höstas där vi anslog ungefär fem miljarder för att förstärka pensionärernas ekonomi genom sänkta skatter och ett höjt bostadstillägg.
– Positivt med USA-valet var att båda kandidaterna var seniorer. Det var deras egenskaper och kompetens man valde mellan. Det är en god utveckling när det inte är ålder utan komptens som är avgörande.
Svag representation
Efter valet 2014 blev andelen 65-plussare bland riksdagens ledamöter 2,6 procent.
Andelen 65-plussare i valmanskåren är 26 procent.
Starka seniorer
Kristdemokraterna har ett starkt seniorförbund, anser Acko Ankerberg Johansson. De är ”synnerligen aktiva”, säger hon.
– Därför har de kunnat bli delansvariga i att vår höstbudget var så tydlig med att förstärka pensionärernas ekonomi. Vi har väl den största sänkningen av alla partier av pensionärsskatten som man gärna kallar den. Det var viktigt för oss att ta betydande steg. Vårt förslag innebär att man utjämnar gapet helt för de som har pensioner på upp till 14 000 kronor i månaden. Vi kommer att fortsätta det arbetet för att kunna sluta gapet helt och hållet.
Acko Ankarberg Johansson menar att Seniorförbundet också bidrog till att påverka partiets uppdaterade familjepolitik i höstas.
– Dels ska det vara fritt från kvotering mellan föräldrarna, dels ska man kunna överlåta dagar till någon annan närstående. Då är det ofta mor- och farföräldrarna som är kan komma ifråga. Det där senare drev våra seniorer fram.
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna har drygt 21 000 medlemmar.
Varje medlem tillhör en lokalavdelning, vanligtvis på den ort man bor.
Alla lokalavdelningar ingår i ett distrikt. Distriktsstämman, distriktets årsmöte, är distriktets högsta beslutande organ.
Partiets högsta beslutande organ är rikstinget som hålls vartannat år. Rikstinget, med cirka 300 röstberättigade ombud, beslutar om partiets politik och väljer partistyrelse.
Konstruktivt
KDs partisekreterare var den första företrädaren som har gett respons på SPF Seniorernas utspel från den 16 november då samtliga riksdagspartiers partisekreterare fick ett öppet brev undertecknat av Christina Rogestam.
– Ett positivt möte. Det är tydligt att Kristdemokraterna jobbar med de här frågorna och att man tycker att de är viktig, sa Christina Rogestam efter mötet.
Inväntar fler
Nu väntar förbundsledningen på att fler partier ska visa intresse och svara på SPF Seniorernas frågor:
• Hur arbetar partiet för att en rimlig andel seniorer ska finnas med på era listor och i de folkvalda församlingarna efter valet 2018?
• Har ni fastslagit ett mål för vilken andel seniorer som bör finnas med på era listor?
Jan Arleij
jan.arleij@senioren.se
Acko Ankarberg Johansson
Sedan 2010 partisekreterare för Kristdemokraterna.
1986 blev hon fritidspolitiker i Jönköpings kommun, och 1999 blev hon kommunalråd. Hon var ordförande i kommunstyrelsen mellan 2006 och 2010.
Med i partistyrelsen sedan 1993.
2007 utsågs Acko Ankarberg Johansson till utredare för ett direktiv om Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen.
Hon tillsattes av regeringen och stöddes av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD). Direktivet ledde till den så kallade Loven, lagen om valfrihetssystem.