Trycket på de svenska storbankerna att agera mot bedrägerierna ökar konstant. I maj kom förslagen som samhället väntat på. Men räcker de?
Regeringen valde i februari – strax efter Uppdrag Gransknings reportage på SVT om hur bedrägerierna i praktiken genomförs mot äldre – att på en presskonferens lägga ett stort ansvar på storbankerna.
Budskapet var kärvt och tydligt: tänk omgående ut vad ni kan göra för att hejda bedrägerierna mot äldre och återkom snarast.
Det tog tre månader innan storbankerna levererade sina förslag: i korthet kommer det att ta längre tid att göra banköverföringar framöver. Fler inbyggda kontroller och mekanismer ska hejda bedrägerierna.
Fördröjningarna blir det nödvändiga priset för att stärka säkerhetsnivån väsentligt för bankkunderna, förklarade Bankföreningen.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är försiktigt positiv.
– Det är en lång åtgärdslista som bankerna och polisen har gett besked om. Men vi kommer också att analysera om det kan behövas ytterligare åtgärder, säger Niklas Wykman.
Så hur mycket tryggare kan äldre känna sig med dessa besked?
– Än så länge inte tryggare alls. Men förhoppningen är att de ska kunna bli det när åtgärderna genomförs.
Vad kan ni lova att ni kommer att göra från regeringens sida?
– Nu ska vi se till att löftena från bankerna blir verklighet. Vi återkommer till hur det hela ska följas upp och utvärderas.
Tidplan?
– Nu har vi precis haft det här mötet med bankerna, så det ger vi besked om senare. Men arbetet börjar nu.
Åtgärdernas effekt bör kunna vara utvärderade om ett år, tror Niklas Wykman. Men så länge kan alltså inte åtgärderna vänta, betonar han. De måste komma på plats så snart som möjligt.
EU ser också ut att hjälpa till. I slutet av april röstade en massiv majoritet i EU-parlamentet för ett nytt så kallat betalningsdirektiv.
– Det innebär om det genomförs att bankerna i mycket högre utsträckning än idag kommer att bli tvingade att betala tillbaka pengar till drabbade brottsoffer, säger SPF Seniorernas samhällspolitiske chef Martin Engman.
En hel del återstår innan förändringen genomförs. EU-maskinen kräver bland annat att förslaget behandlas av regeringscheferna i ministerrådet.
Förhoppningen är att parlamentsvalet till EU den 9 juni ska innebära ett ökat tryck i frågan.
Men fler aktörer måste bidra. Bankerna pekar ofta på telekombolagen som skulle kunna göra det svårare att kapa telefonnummer – så kallad spoofing – som innebär att mottagaren tror att ett sms eller ett telefonsamtal kommer från en seriös aktör, exempelvis en storbank.
SPF Seniorerna prioriterar kampen mot bedrägerierna mycket högt.
Tillsammans med Brottsofferjouren Sverige, FUB, Företagarna, PRO, SKPF Pensionärerna, Småföretagarna, Stöldskyddsföreningen, Sveriges Konsumenter och Villaägarna har man bildat ett nätverk mot bankbedrägerier. Tillsammans jobbar de intensivt med påtryckningar mot framför allt politiker och banker.
SPF Seniorerna anser sig också ha uppnått ett viktigt genombrott efter lång tids bearbetning av regeringen.
Det gäller söksajter som tillhandahåller personuppgifter – exempelvis Ratsit, Mrkoll eller Hitta – som ska begränsas i kampen mot gängen, enligt löfte av justitieminister Gunnar Strömmer (M). Han har tillsatt en utredning som ska lämna förslag i november.
Men förändringarna tar tid. Det innebär att telefonrånen fortsätter att öka. För allt fler äldre runtom i landet slås tryggheten sönder. Nya personliga tragedier läggs till den långa raden. Varje dag. Tills de utlovade åtgärderna verkligen är på plats.
Detta ska bankerna göra
Här är några av åtgärderna för att motverka bedrägerier, enligt Bank-
föreningen:
- införande av tidsfördröjningar vid vissa transaktioner
- utveckla system som övervakar transaktioner genom extra kontroller, genom exempelvis notiser
- införande av beloppsgränser
- en betrodd person kan godkänna transaktionen och hur man ska agera om man blir kontaktad och det verkar misstänkt.
